Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Härstamning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
melodier, hvilka fadern med välklingande röst
ofta sjöng vid aftonbrasan. Det bör ock ihågkommas
att Crusell var finne, och att hans sånger därför
utan tvifvel blefvo lika populära i Finland som i
Sverige. I alla händelser måste det erkännas, att
det var en ovanlig handtverkare, som så följde med
tidens bästa svenska poesi och musik. Tegnérs dikt
hade fullständigt utkommit 1825 och Crusells musik
skrefs och utgafs nog kort därefter.
Våren 1829 greps han af lust att söka sin lycka ute
i världen, och det var rätt naturligt, att han på
grund af språket och äfven stamsläktskapen valde vägen
västerut till Sverige. Det är knappt troligt, att han
då tänkt på allvar stanna i det gamla broderlandet,
men det utföll nu så genom gynsamma omständigheters
inverkan. Hans ryska pass, som ännu finnes i behåll,
är dateradt den 29 maj 1829. Det är däraf synligt,
att han då lagt bort dragonnamnet, som utbyttes
mot Nyblom, likasom hans äldre broder antagit
namnet Sjöblom: de enades om slutändeisen »blom»,
men Nyblom ville i första stafvelsen påminna
om landskapet Nyland, brodern om sjön, hvarpå
han idkade fraktfart med galeas till finska och
svenska hamnar. Det är till och med icke otroligt,
att brodern var anställd på den skuta, med hvilken
färden till Stockholm företogs. Passet viserades i
Åbo poliskammare den 15 juni, och färden anträddes
enligt påteckning den 18 juni; det viserades i
Degerby tullkammare den 20 juni, och den 22 juni
skedde detsamma inför Kommendantsämbetet å Vaxholms
fästning. Midsommaraftonen 1829 torde han sålunda ha
landstigit i Stockholm. Sitt fosterland återsåg han
aldrig mera. Det var förunnadt sonen fyratio år senare
att få se en skymt af Finland i Åbo, Helsingfors och
Borgå vid ett besök hos Runeberg.
Genom bref underhölls känning med barndomshemmet
vid Rilaxfjärden någon gång om året: han skref till
brodern och hälsade till den kära modern och meddelade
dem underrättelser om sina öden i det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
