Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Promotion. Sångarfärd. Hällefors 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 PROMOTION. SÅNGARFÄRD HÄLLEFORS
1857
med valda speord. Klockan 6 kom Vänersborgsbåten,
som dansade rätt lustigt på vågorna, men nu voro vi
räddade och nådde Vänersborg till sängdags
Där i trakten var mycket att se, främst Trollhättan,
som man aldrig glömmer, men äfven dalen mellan Hålle-
och Hunneberg (vi bestego berget) och den berömde
Nils Erikssons pittoreska ställe Nygård, dit vi voro
inbjudna af hans fru. Sist vårt möte med P. B. vid
Trollhättan, där vi alla fem blefvo upptagna i tredje
graden af stormästaren presidenten Westerstrand,
hans vän från krutbruket. C. R. var af oss för resten
den enda, som frekventerade orden i Stockholm, där
han gått fram till näst högsta graden och om två år,
så vidt han lefver, blir jubelriddare 1907. Han har
för öfrigt, två gånger som täflande, fått ordens
pris och blef 1880 hedrad med den Westerstrandska
medaljen. Sist skref han på begäran en minnesdikt
öfver aflidne stormästaren Professoren Rossander till
P. B:s sorgfest.
Efter en vacker färd på Göta älf kommo vi till
Göteborg, där vi uppehöllo oss en vecka och gåfvo
två konserter, som gingo bra och voro mycket
vinstgifvande. För resten hade vi flera vänner,
såsom Rulle Lidman och Claes Lundin, för att nämna
ett par från äldre tid, och grosshandlaren Dahlgren,
för att nämna den ifrigaste bland de nyvunna. Den
sist nämnde var en stor konstvän. Han höll hemma
hos sig själf en festmiddag för oss samma dag, som
vi skulle upp på scenen, hvilket var mera välment
än försiktigt. . . Efter inledningssången, »Hjältar,
som bedjen», blef vår femte stämma opasslig och måste
hemsändas, hvilket ej hindrade, att det hela gick
bra och vi skördade bifall och blomsterkastning
Därifrån foro vi till Marstrand, och, uppriktigt
sagdt, började vi nu tröttna samt motsågo med en viss
längtan slutet på färden i Kristiania. Just då kom ett
nytt, lyckligt och egendomligt uppslag. Operasångarna
Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
