Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Paris. (Fortsättning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARIS: FORTSÄTTNING 271
och lika långa trädgårdsalléer, i hvilka den berömde
Lenötre omgjorde Guds natur till klippt och tuktad
arkitektur. Hvarför verkar denna stiliserade natur
så tröttande och gäspretande? Jo, emedan den icke
har någon motsats i en vacker lefvande natur omkring
sig. Versailles ligger i en torr öken. Då är vårt
Drottningholm bättre situeradt: det har först och
främst Mälarens vatten och därtill också dess härliga
stränder, utan hvilka skönheten vore måttlig.
Han såg äfven S:t-Cloud, som har sin makalösa utsikt
öfver Paris. Men mest gladde han sig åt de verkliga
naturställena, såsom det lilla samhället Sceaux,
med sitt s. k. Robinson och dess väldiga kastanjer,
i hvilka man stiger upp på trappor till bersåer uppe i
trädens kronor! En del ungdomar tillbragte där några
trefliga timmar tillsammans med den kände Stock ho
l ms-Dagblads-redaktören Dahlman, som bjöd på »pou
.. . poulet» och champagne i långa banor uppe i den
luftiga höjden, och vi färdades därifrån i mycket
glad sinnesstämning på den vingliga bergsbanan.
En vän, som då var med, och som ofta följde
C. R. på hans orienteringsfärder både inom och utom
Paris, var Claes Lundin, som presenterade oss för
tidningsfursten. Lundin var för öfrigt en ovärderlig
introduktör för en nykommen Uppsalamagister genom
sin språkkunskap och lokalkännedom. Ja, han var
ju äfven med på Rue de la Bienfaisance och vid
Montre-tout. Han var för resten en värderad vän redan
från Göteborgsdagarna under sångarfärden 1857. Han
var också en af de sista, som C. R. tog afsked ifrån
när han reste söderut. Han var likaledes med på
den förtjusande utflykten till en liten cabaret,
»Au rendez-vous des pécheurs», i skogen norr om
Paris. Den glömmer han aldrig. Han minns en liten fem
års tös, dotter till värdfolket, som skulle hjälpa
sin mamma vid serveringen, men föll framstupa från
förstutrappan med ett fat sardiner och låg där som
en liten simmande najad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
