Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är denna känslas enda grund och näring, och hon blir
omöjlig utan i det inhemskas förädling.
En sådan förädling är ej hvad man nu eftersträfvar;
ordet nationel är blott en simpel mantel under ströftåget
emot konsten sjelf.
Läsaren finner ju lätt, att ett omdöme eller en kontroll
öfver hvad som verkligen är utländskt i en
arkitekturritning visserligen är omöjlig. Ett arbete af svensk
arkitekt, gjordt i en utländsk konstskola eller efter utländskt
mönster, innehåller nödvändigt något utländskt, och kan
till och med vara helt och hållet af utländsk förmåga,
endast köpt eller kopieradt för svensk räkning. Ingenting är
lättare för en eller flere svenskar, än att resa ut och göra
en sådan handel, för att sedan kunna täfla i sitt namn här
hemma.
Sverige kan så i alla fall få en byggnad af utländsk
mästare; skilnaden är blott den, att det nu icke sker efter
val bland de utländska förmågorna, af hvilka troligen ingen
utmärkt låter bruka sig på sidovägar.
För täflan här hemma kan det deremot obestridligen
mycket lättare låta göra sig att få underkänd en inländsk
medtäflare, sitt eget konststycke till förmån, än det vore
att sätta upp detta och segra emot ett utländskt europeiskt
konstnärsnamn, om programmet vore öppnadt äfven för
utlänningen.
Och deri kunde väl knuten ligga.
Alltför särdeles synes det alltid, att vi, som på
nordens jord icke äga och icke hafva ägt något enda af
forntidens arkitektoniska storverk, ur hvilkas betraktande och
granskning arkitekten födes: vi, som icke heller äga ett
enda drag af nationel byggnadskonst, den vi kunde med
något skäl anse oss kallade att sjelfve bäst utveckla: vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
