- Project Runeberg -  Skrifter af Baltzar Cronstrand /
312

(1877) [MARC] Author: Baltzar Cronstrand With: Per Adam Siljeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det är sannt att Vitruvius[1], i fråga om grundläggning,
säger: ”Om det skulle hända, att man icke kunde finna
god mark, och att stället icke bestode af annat än uppfylld
och sumpig jord; så måste man gräfva bort så mycket
som möjligt, försöka att uttömma vattnet, och neddrifva
pålar af al, oliveträd eller ek”. Men författaren, som alltid
annars går in i undervisande detaljer, nämner här icke att
dessa pålar skulle bära något hvar för sig, och bestämmer
icke, hvad nödigt varit, huru grofva de erfordras, eller att
de borde drifvas ned till fast mark; deremot föreskrifver
han, att med kol fylla rummet mellan pålarne.

När man jemförer detta med åtgärderna för
grundläggningen af det namnkunniga Dianatemplet i Ephesos, sådana
Plinius i sin Historia Naturalis[2] beskrifver dem, eller att
den sanka platsen der öfverbäddades med kol, som
nedstampades i marken för att på en gång torka och befästa
henne[3] (pålgrund begagnades der icke); så kommer man
lätt på den tanken, att de hos Vitruvius nämnde pålar
brukades blott för att hindra skufningar i den lösa
marken, eller för att lätta kolens indrifning i denna, då
sidoskjutningar genom pålningen förhindrades.

Vare härmed huru som helst, så, när författaren säger
att på sådan grund man kunde uppföra ”ett ganska stadigt
murverk,” måste man ihågkomma, först att den vanliga
sammanhängande grundsulan ej heller här fick fattas, och
dernäst, att boningshusen den tiden voro allmännast blott
en våning, och aldrig högre än tvenne, samt att murarne
till följd deraf befunnos mycket tunna och lätta,


[1] Bok. III kap. 3.
[2] Bok. XXXVI kap. 14.
[3] Uppå denna första bädd följde en annan af fårskinn, med ullen på,
som tillkommo, såsom det tros, för att mildra skakningar af jordbäfning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cronstrand/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free