Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarigenom lasten på en qvadratfot bebyggd mark ej hann till
kanske l/6 af den nu vanliga i större städer.
Vitruvius säger annorstädes[1], vid fråga om alträdets
varaktighet under vatten: ”derom ser man många prof uti
Ravenna, hvilken stads alla hus, så enskilda som allmänna.
äro byggda på pålar af detta trädslag;” ett yttrande, som
äfvenledes kunde leda till den mening, att pålar redan i
forntiden skulle blifvit begagnade såsom egentlig
byggnadsgrund. Men Strabo underrättar oss[2] att Ravenna var
beläget i ett träsk, och ofta öfversvämmadt, att det var
öfverallt genomskuret af kanaler, och att dess byggnader
voro ”alla af trä sammanfogade,” d. ä. trähus. Man finner
således lätt, att pålarne och stolparne på detta ställe ej höra
till den kategori, hvarom fråga nu är.
Icke förr än öfver tusen år efter desse författares
lefnad, och vid en tid då byggnadskonsten, efter en djup
slummer af århundraden, reste sig åter upp att visa sig i
full prakt, men saknade på sin nya bana ännu erfarenhet,
var det som man förtrodde sig åt pålning till grund för
stenhusbyggnader.
Sjuhundra år hade förlupit, sedan Aquilejas innevånare,
jagade af Attila, tagit sin tillflykt i hafvet, och i Lagunerna
anlagt en ny stad; och ännu var denna stad, liksom
fordom Ravenna, af trä, och på pålar. Men vid början af
tolfte århundradet, flere gånger ödelagd af brand, nu
öfverfull af orientens eröfrade skatter, var tiden slutligen inne
för ”Venezia dominante”, som visade sig i en annan gestalt,
och som reste de palatser, hvilka ännu smycka det
Adriatiska hafvets åldriga krona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
