Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
morgonen till aftonen den 21 Juli 1741 *). Men allt var
likväl ej slut dermed.
Xär man jemför denna sagolika dags kistorie med hvad
som närmast föregick och efterföljdo densamma, finner man idel
kommentarier öfver Carl August Ehrensvärds teckning af
svenskens — ocli hvarför ej äfven af finnens lynne, hvilket han
egde så många tillfällen att djupt studera, — ehuru böjd man
än stundom vore att anklaga den för skarp öfvenlrift. Han
säger näml. om detta lynne: aDet kastar ur hvila i hastverk, och
från hastverk åter i hvila. Derföre vexla känslorna mellan
tillstånd af våldsamhet och lättja: hvadan kommer än en
dristighet, som afstympar den för en saks mognad erforderliga tiden,
än en nedstämning, hvarunder elden aftynar, om ock tiden
bi-behålles. Huru kan man i slika omständigheter begära en sann
konst." **)
Hvad Ehrensvärd yttrar om konst i allmänhet uti norden,
erbjuder en strängare tillämpning, än man måhända föreställer
sig, äfven på utöfningen af krigets under alla de fejder, Sverige
utkämpat, med undantag endast af den, hvari dess folk leddes
utaf den store Gustaf Adolf och några få bland de genom
honom bildade hjeltar. Men utförandet af intet krig styrker
likväl på förfärligare sätt troheten af Ehrensvärds målning än det,
hvars utbasunande på Stockholms alla torg slutade den 21 Julis
storverk ***).
*) Vi följa här liksom annorstädes gamla stylens tideräkning
såsom den öfverallt i norden ännu då begagnade och behöiva ej
erinra derom, att på den tid, hvarom här är fråga, 11 dagar utgjorde
skillnaden emellan den gamla och nya.
**) Vi citera här Ehrensvärds tankar efter Atterboms
bearbetning af „Sveriges Siare och Skalder."
***) Så läses åtminstone i Geijers „Teckning af Sveriges tillst.“
pag. 125. Tiburtius deremot uti sin högst märkeliga „Historia om
Finska kriget åren 1741 och 1742-, hvari han beskrifver hvad kan med
egna ögon och öron sett och hört, säger pag. S, att kriget
deklarerades den 28 Juli ..med puke- och trumpetklang. Äfven Buddenbrock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
