Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nung, nti hvars tjenst kunskapernas och den borgerliga
förvaltningens representanter tänkte och handlade så som vi sett ännu
då, när lyckan vändt deras furste ryggen, icke kan hafva
verkat så deprimerande på sinnena och varit så oförmögen att
väcka en trofast tillgifvenhet, som man vanligen velat taga det
för afgjordt.
Vi vilja dock ej förneka, att, om än en upphöjdare
sinnesstämning icke var någonting sällspordt på samhällets högsta
spetsar, på dettas yta likväl äfven rikligt ogräs frodades i vissa
sferer. Alen också dettas växtlighet befordrades af lugnet, som
rådde öfver landet och den okränkbara trygghet, hvaraf en hvar
hägnades, så länge han ej offentligen hade brutit emot och med
staten och dess chef. Gömd under detta den publika
ordningens säkra skal, kunde dock en kaotisk oordning vegetera eller
i lönndom försätta sig i oroligaste rörelse. Ordensvurmeriet,
som i följd af de förunderliga kontraster, i hvilka ett djupt
gripet samhällslif söker att begripa sig sjelft och finna sitt
ade-qvataste uttryck, liade krupit fram redan på nattsidan af sjelfva
Gustaf IU:s soliga dagar, fann märkvärdigt nog sin mest
mystiska adept uti en man, utgången ur Savolaks öde trakter.*)
Derefter styrde finnen Gustaf Adolf Reuterholm Sverige och dess
regent med ledband, väfda i frimureriets allra innersta dunkel.
Naturligtvis resignerade ej desse, det hemlighetsfulla vetandets
öfversteprester på den imaginära herrlighet, som af de mystiska
ceremoniernas pomp och ståt dem bereddes, fastän den reella
*) Vi tillåta oss begagna detta tillfälle till att uppmana den
eller dem, som möjligen knnde lemna några närmare upplysningar
än de hittills tillgängliga om denne vär, så ofta omtalade, men så
litet kände och i alla fall i sitt slag märkvärdige landsman, att icke
undandraga offentligheten resnltaterna af sina forskningar angående
Björnram. Synnerligen rikhaltiga kunna väl i alla fall dessa notiser
om en så inåt vänd menniskas yttre omständigheter icke blifva.
Alen älven detta lilla borde med tacksamhet emottagas såsom bidrag
till den djupa finska andens utvecklingshistoria. Vi hafva antagit
Savolaks såsom Björnrams födelsebygd efter en uppgift, den vi
nå-gonstädes sett tryckt, men äro dock ej ens säkra oija denna uppgilits
pålitlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
