Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocli dymedelst bidragande till det helas trefnad och belåtenhet.
Nordbon har ej i längden ens den trösten att taga sin skada
igen genom förmenandet, att skenet af hela denna, ända till
öfverdrift gående belefvenhet ändock sväfvar endast på
hyckleriets opålitliga, falska grund — en grund, som han i grund
föraktar. Han öfvertygas snart derom. att sydbons begär att visa
sig adorable är, åtminstone för ögonblicket, lika uppriktigt
me-nadt som någonsin lians egen lust att vara frånstötande. Ty i
södern sätter man ju sin ära uti att förekomma andra så
älskvärd man kan vara, medan man i norden ofta lägger sin uti att
framträda så brutal, som man verkeligen är. Och om
förhållandet är sådant redan i samrjväm, der meningen är den, att alla
skola ha roligt, huru mycket mer måste det ej vara fallet vid
sådana sammankomster, der man känner sig lifvad af begäret
att visa sig såsom karlakarl, såsom mästare uti att bättre än
den, det egentligen tillkommer, leda en öfverläggning o. s. v.
— Alopaeus, i sin nyss omnämnda skrift, är ganska missnöjd
deröfver. ..att man så mycket beskyller den fordna tidens
ungdom för plumpheter och groft sjelfsvåld." Men han kan vara
lugn i sin graf. Ännu i dag skall man vida lättare känna sig
försonad med det beteende, hvarunder han utan all klemighet
ryckte på sin biskops oändeligen sensibla själssträngar än med
den veka grannlagenhet, hvarigenom denne visade sig oförtjent
af utmärkelsen att svedas vid sakta eld genom en så väldig
motståndare.
Författaren är ej fullt säker derom, huruvida man skall
anse den omständigheten, att han ärft den af honom försvarade
mannens namn såsom tillräckligt skäl att från hans sida
förutsätta otillbörlig partiskhet för biskop Cygnaei personlighet. Men
livad författaren vet är det, att han vid framställningen af
historiska personer otaliga gånger sökt visa dessa, äfven om de
en-skildt angått honom lika litet som menniskorna i månen, uti den
fördelaktigaste dager, hvari de kunnat uppträda, med vida större
nit än det, som röjer sig i hans uppfattning af biskop Cygnaei
förmåga och verksamhet. Ifall det nära kausalförhällande, som
eger rum mellan denne biskop, hvars parti rättskänslan bjudit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
