Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som mera dölja lömskt anklagelsen,
Än öppet bära fram ett erkändt fel.
Min hand, som slutit bättre slags förbund,
År allt för god till slika upptågs gyckel.
En svensk. Du är en niding, icke värd att slås
Till marken af den hand, som bjudes dig,
Förlåtande det fel, som blott är ditt!
Krasinsky. Kamrater! Der I hafven en förklaring
Få deras ömma ordalag och på
Försoningen, som man med dem kau ingå.
Det lönar icke mödan att begära
Rätt utaf denna ökens lilla kung,
Som sällan lyssnat till vårt klagomål.
Rätt vi oss skaffe sjelfva, det är sed
I Polen — — lika god som någon annan.
Nedhuggom desse skälmar! — Då vi göra
En bättre tjenst åt konung Sigismund,
Än då vi slagtat förr de arma djeflar,
Som sträckte knifbett emot våra lansar.
De stridsfardiges uppmärksamhet bortvändes mot fonden af
ett tumult, som närmar sig allt mer Irán en sidogata. Några polska
knektar släpa emellan sig Matilda, som fåfängt stretar emot.
Käm-parne glömma for ett ögonblick sin stridslust för att lyssna till det,
som komma skall. Matilda, hunnen längre fram på scenen, kastar
förtviflade blickar omkring sig och sliter sig slutligen lös från sina
följeslagare samt hastar emot Olof.
Scen VII.
De förre. Matilda.
Matilda. Hjelp, fader! — Låt mig arma så dig kalla.
Ditt anlet för ett raenskohjerta tyckes
En spegel vara. Det ej liknar desse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
