Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scen VII.
Hertig Johan. Sabelfana.
Sabelfana inträder obeväpnad, omgifven af flera knektar.
Då desse. på en vink af riddaren, vilja draga sig undan, ryter
Johan till dem.
Johan. Hvarthän kanaljer? Är ej dennes sällskap
Nog godt för er?
Sabelfana (kallt och hånfullt). De menade kanhända,
Att de en bättre stund än denua kunde
Utvälja att med eder drabba samman.
Låt dem aflägsna sig, ers nåd!
Johan. Du orm,
Jag genomskådar dig, du listigt vill.
Att i ditt våld jag mig skall öfverlemna,
Så att dn mig må stinga med din gadd.
Sabelfana. Om ock en orm jag vore, var dock lugn,
Herr hertig: jag Ur blott en obeväpnad.
Ni sörjt för det, att svärd ej mer jag bärer
Och ej ni hunnit lära mig ännu,
Att nyttja dolken; och för öfrigt jag
Mig trodde i ert våld, ej er i mitt.
Om ni så visst min fånge vore, hertig,
Som jag är er, jag läte desse gå.
Johan. Hvarföre, om ni så behagar?
Sabelfana. Derför,
Att bättre vore, om det ej blir röjdt,
Hur litet värdig Finlands hertig är
Att styra andra, då sig sjelf så litet
Han mäktar styra, och att han ej vågar
Stå ansigte mot ansigte med en,
Som ställer sig afväpnad inför honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
