Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stälarm. Mig allt gör glädje. Gladast dock jag är,
Att jag till eders höghet först fått ila,
Liksom den flaggan, hvilken pekar stråten
Åt skeppet, bärande er höga brud.
Johan. Syns regnbågstecknet af ett nytt förbund
Ren från vår strand?
Slålarm. Ej ifrån denna än;
Men fröjdeeldar ifrån berg till berg,
Såsom beramadt var, ren gifva tecken,
Att flottan med dess sköna last är nära.
Johan. Den bästa lusteld af dem alla är
Likväl den fröjd, som lyser ur ditt öga.
Jag ej skall glömma dig, förrän jag glömmer
Det, som du först bland alla mig bebådat.
Men flink som elden yttermera var!
Se till, alt allt är redo, det jag ordnat
För en mottagning värdig den, som kommer:
Om de gemak, dem nyss jag låtit foga
Till gamla slottet, äro festligt prydda;
Om ljusen vänta i otalig mängd
Blott på en vink att katedralens dunkel
Förbyta till en stjerneuppfylld himmel;
Om mina sångare och musikanter
Beredde stå att fylla upp dess hvalf
Med välljud, lika ljufveligt som mäktigt,
Om rökelsen ren dofta käns, otålig
Att sig förmäla med de höjda toner! — —
Men hvarför mörkna tycks ditt klara öga?
Gör tanken på den ståten ej dig lycklig?
Stålarm. Jag kan ej utan åugest derpå tänka.
Johan. Hvi så min gosse? Du ju annars tycker
Om allt, hvad grant och präktigt är.
Stålarm. Javäl.
Men varnande min fromma moder sagt,
Att djefvulns arga list vill fånga själen
Uti papismens nät med slika iunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
