Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så präktigt uti vackra damers öron.
Det är väl icke längesen, ni höll
Pro exercitio — som polacken säger —
Ett dylikt tal för den der täcka flickan,
Som gjorde er så brydd vid katedralen?
Fy, hertig! Det var ej galant af er
Att i en gammal flammas aska spotta.
Johan. Min stolta, sköna hertiginna, tala
Ej mer om det, hvars minne sjelf jag undflyr.
För att bespara er ett obehag,
Jag riddarpligten kanske svek mot — andra.
Mitt fel var dubbelt. —
Katarina. Ja, förutan tvifvel.
Ni mente, att jag harmas skulle mot
Den stackars flickan, som ni hade älskat.
Då knappt ni visste, att jag fanns i verlden.
Vi Polens döttrar älska segerns vinning;
Men ej vi hata dem, som vi besegrat —
I fall på nytt en täflan de ej ingå;
Och om en täflan kan ju ej bli fråga
Emellan Polens konungsliga dotter
Och Karin––––-hur var det, som fadern hette?
Johan. Nej, min gemål är oförliknelig.
Hur man uti en qvinna ega kan
Sin hela verld, sitt allt nu fattar jag.
Förr slets jag, när passionens vådeld stillats,
Af äregirighetens vilda ande.
Hvad helst jag egde, tycktes ej besittning,
Men eggelse att sträfva efter annat.
I all min härlighet jag endast var
Bröstarfving af den arme Tantalus. —
Och nu min trängtans mening står i klarhet
Inför min blick i din gestalt, prinsessa!
Det bästa, jorden kunnat mig beskära,
Jag redan fått och intet mer begärer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
