Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrån den dag, då på dess lefnadshimrael
Såväl som nppå min din sköna blick
Steg, frid och glädje bringande från östern?
Katarina. Att paradera i en finsk idyll
Såsom hjeltinna är jag icke värdig.
Jag vuxit npp bland fejder, äfven jag,
Och vant mig älska stridstrumpetens dån
Mer än en herdepipas ömma välljud,
Och ej jag väntat att i detta land,
Valplatsen för så många sekels strider,
Mitt sinne skulle söfvas af en vaggsång.
På påflig sångarton af freden uppstämd.
Det var ej slikt den ädle riddarn lofvat,
Som förde eder talan vid vårt hof. —
Men hvar är han? Med undran fann min blick
Den platsen tom, der främst ju han bordt ställas.
Baron von Scbenck inträder högtidligt och under sirliga
bugningar. Arvid Stålarm gnuggar sömnen ur sina ögon och morgnar
sig småningom.
Scen II.
De förre. Schenck.
Johan. Ansträngningarne under högtidssuset
Ej hunnit dina krafter tömma ut:
Så vaksam, artig såsom alltid skänker
Du något sent oss nöjet af din hitkomst.
Sclierck. Ers höghets nåd jag tacksamt återfinner
Uti den milda form, hvari jag näpses
. För min uppvaktnings stora dristighet.
Blott skäl af högsta vigt plädera kunna
För mig, då eders höghets lycka jag
Med underdånig bön om audiens
Nu störa vågar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
