Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så finner man uti ifrågavarande anteckningshäften 1808—
1809 års krigshändelser omtalade på 25 rader. Men häraf
kan man icke draga den slutsats, att Cygnaeus ej skulle
blifvit i tillfälle att väcka fosterlandskärleken till lif hos de
unga kadetterna. För honom var det en naturlig sak att
låta denna heliga känsla utsända sina strålar öfver hvarje
steg, han ledde sin unga skara fram på historiens falt.
Dessutom synes han ha begagnat sig af lämpliga tillfallen,
sannolikt vid terminernas afslutning att till de unga rigta
allvarliga, till hjertat trängande ord, förutom de mera
utarbetade tvänne tal, det ena på Alexandersdagen 1836, det
andra den 20 december 1837, då han vid läroårets slut sade
sitt sista farväl åt eleverna. *)
§
Det förra af dessa solenna tal genomgås af den
varmaste återklang af den uppriktiga, loyala anda, som lifvade
hans fädernehem i S:t Petersburg. Man hade ej i det
urgamla „heligau Moskva kunnat ge uttryck åt hängifnare
känslor än de, som uppburo den unge finnens ord ännu ej
tre decennier efter landets eröfring. Men äfven ur detta tal,
hvars värme får sin förklaring i de outplånliga
ungdoms-intrycken hos Cygnaeus från Alexander I:s Eriksgata i vårt
land, strålar fosterlandskärleken fram i klaraste ljus. Ord,
sådana som dessa, att den finska nationen „gömmer inom
sig de härligaste anlag till allt ädelt och godt“ måste med
egendomlig makt hafva talat till den tidens ynglingar. Och
det varma pris, han egnar åt samma ynglingars fäder, hvilka
kämpat och blödt för fosterlandet, kunde man nästan kalla
en fingervisning åt »Fänrik Ståls Sägner/4 — Dessutom
plägade Cygnaeus äfven lägga kadetterna på hjertat, att det
var det finska folket, som med svett och möda bekostade
deras dyra undervisning. **)
*) Se sid. 3—35 i femte bandet af detta verk.
**) Under decenniet 1831—1840 utgjorde medelkostnaden för hvarje
frän kadettkåren utdimitterad elev 15,325 mark.
III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
