Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gång, att han en tid lefvat här i sus och dus och talar
om det „stojande jubileum^, som rådt, tilläggande i
anledning af de många bjudningarne: „Jag vet ej, om jag rätt
skall fröjda mig åt eller vara bekymrad öfver att ha blifvit
en så omistlig man.
Såväl Bruun som Nybom plägade med sin kassa och
sin kredit stå Cygnaeus till handa, icke blott under hans i
financielt afseende brydsamma Fredrikshamnstid, utan äfven
senare, t. ex. vid tiden för hans stora utländska resa; ja
ännu år 1856 var Cygnaeus i tillfälle att under sin
dåvarande vistelse i utlandet anlita den fredrikshamnske vännen
Nyboms kredit.
Nybom var en sclf-made man, som vetat förskaffa sig
allvarliga kunskaper. Han egde ett godt bibliotek och umgicks
• •
gerna med personer med- literära intressen. Afven med
J. V. Snellman var den saktmodige och vänlige mannen
bekant och benämner honom i ett bref till Cygnaeus: „vår
äiskling“. Cygnaeus trifdes godt i det Nybomska huset,
han skref till och med en skämtdikt „den lille
Saxa-handelsmannen Nybom till prydnad den 27 September 1835“ samt
visade der för öfrigt sin älskvärda, skämtsamma sida, så
mycket hellre som den unga, glada, någon gång till och
med litet öfverdådiga värdinnan ej var rädd för hans skämt
och ej heller alltid respekterade den lärde gästens
olympiska lugn i lika hög grad som menskligheten i
Fredrikshamn öfverhufvud. Sålunda hade hon en gång i en familj,
der några gäster, bland dem Cygnaeus, voro församlade,
sytt i hop fodret i Cygnaei mössa, så att han, till hennes
stora fröjd, vid bortgåendet länge töjt och bråkat med sin
omdanade hufvudbonad, svängt och tittat på den samma,
tills han slutligen kommit under fund med det spratt, den
lilla frun spelat honom, dervid han skämtsamt hotat henne
med fingret.
Att Cygna;i sätt att skämta och i allmänhet uttrycka
sig ej var lättare att klart uppfatta i Fredrikshamn än — i
Helsingfors, kan man taga för gifvet, och de unga flickorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
