Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många oratoriska talanger af första rang. Hans parisiska
gynnare och vänner, grefve A. de Circourt, madame de
Lamartine och slutligen Mignet jemte andra visade den
intelligente främlingen välviljan att vid många utomordentliga
tillfallen, äfven vid institutets högtider, förskaffa honom ett
tillträde, som annars varit honom omöjligt att vinna.
Derjemte stodo teatrarne honom till buds, så ofta han
hade lust till sådan njutning och hans kassa det medgaf.
Cygnaeus fick här se och höra det bästa af hvad den tidens
sceniska konst hade att prestera. Såsom stjernor af första
ordningen lyste Julia Grisi*) med sin förtrollande sång och
Frédéric Lcmaitre genom sitt mästerliga spel. Egendomligt
låter det, då, Cygnaeus säger, att han njöt af dessa
verlds-bekanta konstnärers talang *med själen uppfyld af tron derpå,
att äfven Finland kunde hafva en dramatisk konst.a — Der
borta i verldsstadens hvimmel, midt under pågående
karna-val gick den finske skalden, drömmande om klubbekrigets
blodiga gestalter och att sjelf få lägga en hörnsten till en
inhemsk dramatisk konst. Han ej blott drömde härom, ty
det var just då, i början af år 1844 han på otroligt kort tid
nedskref en del af sin dramatiska dikt „Klas F/eviings tider*,
då ännu af honom i tankarne benämnd »Kung Sigismuuds
värn* Dikten för blef länge ett fragment, tills han omsider
1850 slutförde det stora arbetet.
Det var för öfrigt här i Paris, som Cygnaeus, efter det
lian en längre tid blott sparsamt idkat diktens konst, åter
började hängifva sig åt denna, fängslad förnämligast af de
utmärkta personligheter och de historiska minnen, han nu
hade lyckan att på nära håll skåda. Till denna tid höra
bland annat skaldestyckena: „Kejsaren;a Till Victor Hugo;44
^Arftagerskan af Sapphos lyra* (George Sand);
„Försonings-kapelleta jemte flera andra påbegynta, men först senare
af-slutade dikter. I Maj 1844 skref Cygnaeus, likaledes i Paris,
*) Poemet ,,Slösarinnan“ (se sid. S5, bandet VIII) är tillegnadt
Julia Grisi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
