Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändning. Slutligen yttrade han, att Cygnaeus „borde icke för sig sjelf dölja,
att han år skyldig sitt fädernesland, konsten och sin genius en
samvetsgrannare vård om dennas produktioner.“
Dessa sistanförda ord grepo Cygnaeus, ehuru
Snell-mans välvilja såväl i tadel som beröm icke undgick hans
hjertas blick, och han skref redan början till en „förklaringa,
som dock ej slutfördes. Han ville påpeka, att förmågan af
en lättfärdighet i poetisk produktionskraft ej nu mera på
långt när var hans lott. Så hade han till exempel användt
fem månader på dikten ^Främlingen på egen strand",
hvar-för man icke borde anklaga, men beklaga honom. Och då
Cygnaeus i denna skrifvelse utbrister: „Må Gud förlåta mig,
om jag ännu i denna stund rätt förstår, huru;de öfverklagade
bristerna med allra bästa vilja skulle stå att afhjelpa" —
då höll han redan sjelf i sin hand nyckeln till gåtan om
hans poesi: Cygnaeus var ett stort poetiskt snille, men han
var ej konstnär. Man måste ega ett visst sinne för
matematik för att vara konstnär. Och Cygnaeus hade ej sinne
for proportionerna, han kunde ej beräkna, hdru det, som
han stod i beråd att dikta, skulle och borde framträda
såsom ett färdigt verk. Då vid snillets och känslans eld det
poetiska, fullvigtiga guldet i hans inre smälte, grep han som
i drömmen efter den första form, som skymtade förbi hans
syn och gjöt den ädla metallen i glödande strömmar i denna
form, obekymrad om denna fyldes eller om gjutmassan rann
ofver — hvad betydde sådant: det var ju det renaste guld,
framräckt med slösande hand och med ett stort och nobelt
hjerta. ’ [[j-’ *- ’r:’,!!
* * f ’■ ,
• 5 1 ‘ * ;•• >:!. ..-*!! ■ ( I
Med innerlig värma följde moder och syster i det
stilla hemmet i Helsingfors Fredriks färder i Södern, hans
sträfvanden och hans arbeten. Lovise var nu redan 44 år
gammal och omgaf med ömmaste vård den åldriga och
sjukliga modern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
