Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att få inlösa denna grafplats, beslöt kyrkorådet enhälligt
den 28 December 1876, på förslag af då varande
kyrkoherden, sedermera biskopen A. J. Hornborg, att erbjuda honom
densamma Utan ersättning „så väl för att derigenom äfven för sin
del gifva ett erkännande af hans förtjenster om fosterlandet som ock
emedan det tillämnade monumentet komme att utgöra en prydnad för
begraf-ningsplatsen“.
Under Februari och Mars månader 1877 lät Cygnaeus
i klippan spränga det rum, som en gång skulle inrymma
hans stoft. Sitt testamente hade han, som bekant, 1872
vederbörligen upprättat, och han hade sålunda nu „bestält
om sitt hus“ både ofvanom och under fosterjorden.
Qväl-lens skuggor voro redan långa, och han visste, att det led
till natt.
I den tysta boningen gingo enslingens tankar ofta
tillbaka till det, som varit honom kärt under de flydda åren.
Han såg tillbaka på för honom dyrbara planer, som ej
förverkligats. Han mindes Sprengtporten, i hvars hjerta han
visste sig hafva skådat genom ett förgånget sekels slöja,
och, der han satt omgifven af tvänne porträtter af den
olika bedömde mannen, formade hans penna ett utkast af
hans tankar om honom. För hans minne trädde fram hans
vandringsår i södern, då han ännu var i sin mannaålder och
då han bragte i dagen de urkunder från fordom, på hvilka
han tänkt bygga sin lifsgerning, och skref så en dag i Maj
månad 1878 till sin ende brorsson, Gustaf Cygnaeus och
uppmanade honom att bearbeta detta rika material. — Kanske
han äfven någon tyst qvälistund erinrade sig Porthan
,,enslingen
Hvars kärlek famnat allt sitt land för kraftigt
Att kunna sluta sig blott kring ett lif“,
Och för hans ännu ej skymda andliga blick trädde en
efter annan leende, blida, älskliga bilder af de qvinnor,
hvilka hans på en gång nordiska och sydländska hjerta
högt värderat och älskat. — Han var redan gammal, hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
