Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men jag ville likväl gerna deri upptäcka, utom denna positiva, ännu
en annan betydelse — i ordets ursprungligaste mening. Det synes mig
nämligen, såsom skulle en af mig redan länge hyst — fördom, itall man tills
vidare behagar beteckna min öfvertygelse i detta fall salunda, fatt en ny,
icke ringa anledning till, att hoppas på en framtida bevisning af hypotesens
fullgiltighet. Min mening vore den, att literaturhistorien är en af de
vetenskapsgrenar, som i värt land kunde odlas med nära nog lika framgång,
som i hvilket annat som helst, och med en större kanske än i ätskilliga andra
länder.
Dä man tager i betraktande det isolerade läge och de tranga
förhallanden, hvari vi finnar dväljas, torde det samma icke kunna påstås om
särdeles många andra brancher af menskligt vetande ens med det sken af
sannolikhet, som den nyss uttalade äsigten ändock tyckes hafva för sig.
Af-ven bearbetningen af naturvetenskaperna, som dock för öfrigt bygger på en
neutral, af yttre ställningar mera oberoende grund än alla andra discipliner,
har likväl sin dryga känning af de naturrikens armod på både lefvande och
döda ting, inom hvilka den här eger alt hopsamla och ordna sina
varseblit-vandens behållning. Och så stor alstringskraft än den finska jorden visat
sig hafva vid frambringandet af spekulativa lynnen, har likväl den finska
luften icke särdeles ofta röjt en lika helsosam inverkan till att befordra
besagde lynnens högsta möjliga utveckling och trefnad. Hvad
nedskrifvan-det af historien, denna stora uppenbarelsebok, hvari anden dikterar sitt eviga
lifs utvärtes skiften, beträffar, så skulle det, af ganska mänga orsaker, vid
hvilkas uppräknande och närmare specificerande jag likväl ej nu tillåter mig
dröja, tyckas, att finnen, när han ej inskränker sig till bearbetningen af våra
egna och möjligen dessutom Sveriges häfder, hade att kämpa nästan med
lika stora svårigheter, som den inom en trång klostercell inklämda munken,^
ifall hans krönika vågade utbreda sig så långt, som de stora verldshändel-
sema sträcka sig sjelfva.
Men, så vidt jag förmår inse, skulle bearbetningen af
literaturhisto-riens område ännu mindre hos oss möta oöfverstigliga hinder, än fallet blefve
till och med vid utöfningen af poesins konst, då fråga vore om dennas
högsta alster, hvilka dock erfordra ett af stora förhållanden lyftadt sinne och
en af väldiga konflikter vidgad och genomträngd erfarenhet. De egenskaper,
hvilka karaktärisera nationen, borde deremot i det närmaste forsla till att
uti ämnen af literaturhistorisk syftning äfven bland oss alstra och utbilda
författare, jemförlige med andra länders ypperste. I det närmaste, säger jag,
ej utan mogen öfverläggning. Ty på ett icke alldeles oväsentligt moment
ibland dem, som ingå i en storartad, sjelfständig kritik, torde vi lida mer
än tillbörlig brist. Vår försynthet förhindrar oss väl ingalunde att högljudt
instämma i hvilket strängt omdöme som helst, då detta engång blifvit
lös-släppt emot något, till kritikens skottafla utkoradt föremål; men hon
tilllåter oss likväl ytterst sällan att med öfvertygelsens fulla, oemotståndeliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
