Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrka samt utan förbehåll och till retrograda svängningar öppna lemnade
möjligheter uttala ett bifall, när det gäller förtjenster, till hvilkas salutering
vederbörlig myndighet ej gifvit tecken ännu. Men ej ens auktoritetstro är
nu mera för oss alldeles oumbärlig, då fråga blott vore om kritisk nedrifning,
än skönt vi svårligen kunna undvara henne än, när någonting förtjente
ställas upp på rätta platsen.
I alla fall äro dock poetiskt sinne, arbetslut och arbetskraft, begäret
eller rättare sagdt behofvet att gå till botten med de saker, man företagit sig
att begrunda, åtminstone ännu icke vordna så ovanliga fenomener i detta
land, att vi skulle nödgas befara slagets utdöende inom några få mansåldrar.
Härtill kommer: för att icke alldeles ryckas bort från allt sammanhang med
den civiliserade verldens lifsyttringar, måste vi finnar, om vi. vilja eller icke,
förskaffa oss en nödtorftig kännedom af så många utländska språk, att
mindre redan försloge i mer än ett land till beredande af polyglottreputation åt
hoppgifvande ynglingar. Och dessutom födas vi utan all vår förskyllan till
begripandet af de skandinaviska tungomålen, hvilka för allra största antalet
äfven bland högtbildade män i de stora kulturländerna allt ännu icke äro
stort annat än dialekter blott af det svårfattliga »mesopotamiske Sprog*.
Jag inser och erkänner väl, att emot hufvudsumman af min uttalade
åsigt kunde göras åtskilliga invändningar, som ej hafva endast sken af en
viss giltighet, utan dessutom innebära ännu vida mera. Man vore ju
befogad derom resonnera t. ex. ungefär sålunda: Om den civiliserade verlden
skulle anses förpligtad att uppsöka utredningen af sina literära frågor i vårt
ultima ThuUy vore detta ju nästan detsamma, som att besvära förståndigt
folk icke blott med att söka vatten öfver ån, men att söka det på andra
sidan hafvet. Medgifves. Men medgifvas borde ock deijemte, att man kan
föreställa sig situationer, hvari en menniska vore nära nog att förtvina af
törst invid eller midt på ett af bittert saltbemängdt vatten uppfyldt haf, och
att i slika fall källor, hvarur en för hennes behof lämpad läskedryck kund«
upphemtas, ej borde försmås, äfven om dessa skulle erbjudas på främmande
stränder.
Jag vill dock ingalunda nu heller bestrida sanningen af en sats, hvars
giltighet jag åtskilliga gånger förut äfven från denna plats med full
öfver-tygclsc erkänt: den satsen nämligen, att hvarje nation borde i det hela vara
mera kompetent att uppgöra räkningen med och öfver sin egen literatur än
någon annan, ceteris paribus, kan det vara; på samma sätt, som hvarje folk
bör tilltros kunna sjelft bedöma, hvad som i afseende å klimat samt öfriga
till lifvets uppehälle, nödorft och välbefinnande hörande ting bäst
öfverens-stämmer med dess konstitution. Men lika obestridligt är det ändock, att då
cetera icke råka vara paria, omständigheter kunna ingå i differensen, hvilka
gifva åt den främmande, på ett visst afstånd spanande, blicken fördelar, dem
ett föremålen allt för nära på lifvet trängande öga till en viss grad saknar,
åtminstone då det gäller uppfattningen af totaliteter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
