Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillägga likväl den allinant kända och erkända omständigheten,
att han en gång landstigen, när han ansåg stunden dertill vara
inne, lejonmodigt med bajonetten bröt sig väg och kunde först
hejdas, då hela regementen ställde sig i denna för honom. Då
han drog sig till slut tillbaka, åtföljdes han af flere, som icke
hade tågat ut med honom. Ty han medförde 17 fångar. Andra
deremot, hviika nyss förut stått vid hans sida, återvände icke
mera. Bland desse var äfven den käcke underlöjtnant Weber,
som vid Paukarlaks så rådigt hade bistått sin befalhafvare och
nu i blomman af sin ålder och Juninattens halfdager gick förut
till de dunkla nejder, dit samme hans chef ett år derefter i
samma belysning följde honom. Hvilken rik verkningskrets
erbjöd ej det här kriget åt kapten Webers varnande käpp,
minnesvärd från åttatioåtta års fejder! Dock, det sista finska
krigets kämpar hade nu trampat ut barnskorna, och ingen varning,
från hvilket håll den än må hafva kommit, förmådde öfverrösta
deras hjeltesinnes maning, att de, försvarande fosterlandet och
dess ära, skalle gå ända in i döden.
Sandels hade misslyckats i denna — med undantag af en
enda blott — sista anfallsrörelse, han under detta krig ansåg
sig kunna uti större skala vedervåga; misslyckats oaktadt
öfver-lägsenheten i allt, som gör en fältherre beundransvärd: klokhet
i beräkningar, rådighet i utförande och en rörlighet både i
an-delig och lekamlig motto, hvilken aldrig’ hvarken af med- eller
motgång tillät sin oerhörda spänstighet förslappas; misslyckats,
ehuru hvarenda man i hans kår, liksom instinktlikt kännande,
att äfven han för sin enskilda del på sina skuldror uppbar det
helas sak, fullgjort allt, hvad af de modfullaste bland
menni-slcor kan begäras. För att uppfostra honom till sann storhet,
var det sörjdt derför, att han ingenting af lyckan fick till skänks;
att framgången nog sällan krönte hans ansträngningar till och
med då, när han från sin sida hade ingenting försummat för att
göra sig förtjent af sin lycka. Hade man icke Iemnat honom
åt sitt öde och outtömligheten af de tillgångar, dem hans rådiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
