Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själ skapade, om också icke alldeles ur intet, så likväl nr
förhållanden, som åt en vanlig menniskas förmåga erbjudit föga
mer än intet: bade de stridskrafter, med hvilka allt borde
utföras, som han åsyftade och ville, stått i något menskligt
förhållande till svårigheterna, dem han föresatt sig att öfvervinna
och i hufvudsaken också verkligen besegrade: då skulle han
visserligen framstå såsom en utmärkt man, en lycklig härförare;
men den underbara glansen af tragisk hjeltestorhet, som på en
gång upplyfter och nedböjer sinnet till beundrande vördnad,
den glansen skulle ej dä kringstråla hans minne såsom nu.
Om någon man får gälla såsom en personifikation af hela finska
härens hjeltesträfvan att i det yttersta fresta, om ej ett allt mer
och mer oundvikligt öde kunde af mannamod ändock
öfverman-nas, så är det väl Sandels. Och såsom den ovärderligaste lycka
kännes det för ett finskt hjerta, att full rättvisa omsider
blifvit gjord åt detta hjelteminne, till hvilket Finland står i en
lika helig som outplånlig skuld af tacksamhet.
Så dyrbar lyckan af en sysselsättning med ett sådant
minne än kännes för häfdatecknaren. medförer likväl sjelfva
beundran, som deraf ingifves. en viss olägenhet för den
historiska opartiskheten. Det faller sig icke lätt att lemna åt
skuggor, som tränga sig äfven kring den herrligaste menniskobild,
det spelrum, hvarpå sanningen yrkar. Och ännu vådligare
synes det att gifva rum åt suppositioner, af hvilka bildens dager
kunde något undanskymmas, huru sannolika Un dessa må
uppstiga ur bestämda förhållanden. -Mängden af menniskor har
dessutom svårt att begripa, buruledes en författare kan bete sig
högst konserjveut, fastän han i en eller annan punkt tadlar en
historisk personlighet, den han i dess helhet hafver oändeligen
kär. Så har författaren t. ex. till sin stora förvåning
förnummit, att han i ett annat arbete förfarit emot samme
Adler-creutz, hvars karakter lian der trodde sig hafva tecknat med
all den kärlek, hvaraf hans tanke och känsla voro förmögna,
med hårdhet, emedan han vågade yttra den förmodan, att det
för hjelten varit bättre, ifall han afhållit sig från en viss
operation, som mera anstod hjeltar af ett helt annat slag än han,
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
