Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och för hvilken sjelfva iidelhetcn och lojaliteten af Adlercreutzs
sinnelag gjorde honom mindre danad iin dessa andra.
Oaktadt alla betänkligheter våga vi dock den
anmärkningen, att det tyckes, såsom skulle ett töcken af missförstånd
hafva efter den sist omtalade expeditionen trängt sig söndrande
mellan Sandels’ och Dunckers sinnen. Vi neka ingalunda
möjligheten deraf, att Dunckers finkänslighet eller lättretlighet, om
man så vill, sårad på den ömtåligaste punkt, der en tapper
krigare kunde åtkommas, icke gjort någon hemlighet af det onda
blod, som Sandels’ offentligen med en viss moderation, men
en-skildt med desto hejdlösare häftighet uttalade missnöje *) hos den
förorättade framkallat. Tvärtom taga vi för afgjordt, att
Duncker, så vidt hans djupa känsla för militärisk disciplin ville det
tillåta, bland kamrater brusade så högt upp, att en svallvåg
deraf kunde tränga ända till brigadchefens öron. Fiende blott
till den knipsluga, oförsonligt inbitna argheten, faller det mig
icke in att pruta bort hjeltelynnens naturliga rättighet att, när
de af stormen uppröras, svalla öfver något väldigare, än som
anstår en kälkborgerlig „Filisté.“ Jag missunnar således
hvar-ken Sandels eller Duncker njutningen att genom utbrottet af
ögonblicklig hann hafva lättat sina hjertan. Men det gör mig
uppriktigt ondt, att det ser ut, såsom hade Sandels låtit
sommarsolen gå ned öfver sin vrede. Det hade varit en
ädelsin-nad krigare sådan som Sandels värdigt att, förman och den
förorättande, bjuda handen till försoning, äfven om han ännu
efter närmare besinnande af förhållandena vidhöll sin mening,
att en i öfrigt af honom högt aktad underordnad vid ett visst
tillfälle felaktigt uppfattat, hvad honom ålåg. Oaktadt
häftigheten af sitt lynne, var Duncker i grunden af sin själ lätt
försonad såsom ett kärleksfullt barn; och en i öfverilning af
honom begången orättvisa låg tung liksom ett samvetscjval på
hans hjerta, tills den blifvit försonad. Ingenting tyckes således
*) Burman säger uttryckligen: ,,Brigadchefen måste nu med
missnöje se att den lafiären) var förfelad genom hufvud-corpsens
sentidiga landstigning;’ och hvad Sandels med missnöje såg, det
plägade hans ord icke undanhålla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
