Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara; och som just derför kiintiö sig ännu i lifvets qväll
obruten. helgjuten och såsom det tycktes, fullt medveten af att
för-tjena raedmenniskors erkännande. Huruvida han någonsin gjort
anspråk på deras aktning, lemnar jag osagdt, emedan jag ej är
rätt säker derpå. Men ögonskenligen egnades honom i det
samhälle, hvars första man han var, en hyllning, olik det hyckleri,
som mångenstädes bakom personens rygg tager medelst
smädel-ser sin skada igen för de vördnadsbetygelser, med hvilka män
inför densamma kostat ut sig. De icke så alldeles lätt styrde
genuesarene voro dock för mycket italienare för att ej i sin
landsman och guvernör se sin mästare, och det föll dem ej
in att på hans förtjenster applicera en hyperboreisk måttstock.
Tanken på min egen hyperboreism erinrar mig om en
omständighet. som höll på att störa den beundrande sinnesstämning,
Iivari Italiens luft hade försatt mig i afseeude på f. tl.
punsch-bryggaren vid Toivola. Han hade bland annat haft artigheten
införa mig i en reunion, hvari de genuesiska notabiliteterna en
gång i veckan, vill jag minnas, tillbragte sin afton. Sedan han
der förskaffat mig åtskilliga utmärkta bekantskaper, hände det
sig icke bättre, än att jag råkade befinna mig helt nära honom,
medan han var sysselsatt med en berättelse af något skabrös
beskaffenhet, hvars lokal förlädes till de nordligaste trakterna af
vårt land och grundade sig enligt uppgift på personlig erfarenhet
-under lttOS års krig. Då hans allseende blick, eiiuru den
gången något för sent, varseblef, att äfven jag fått åhöra dessa
smädesägner. utmålande Finland såsom en fosterbygd för
ante-diluviansk råhet, spordes det oerhörda, att hau nästan såg flat
ut, liksom en annan menniska, hvilken aförtölpat sig i sättet1”.
Naturligtvis gjorde han sig icke skyldig till en sådan
inkonsc-qvens af den orsak, att lian hade handlat oädelt och brutit mot
gästvänlighetens lagar, utan helt enkelt derför. att han af en
barbar låtit gripa sig på bar gerning under begående af en
dumhet. Jag lät, det kan ej nekas, för tillfället en finsk
enfaldighet hänföra mig till den sottisen att se något misslynt ut
öfver bristen på nobless i Pauluccis minnesorganer, då han bland
sina unga års finska krigareminnen ej hittade på bättre remi nis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
