Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ädle Solger betraktade kanske Alfieri till en del med
sin nära väns ocli gynnares, Ludv. Tiecks ultraromantiska ögon.
Och romanticismen, som så högt älskade murgrönans yppiga
slingringar kring medeltidens ruiner, förmådde ej finna annat
än a.tröstlöse Diirre” i Alfieris antikt energiska, djupt
koncentrerade, marmor-artade natur. Hur torr synes ock, i sanning, en
antik staty af parisk marmor i jemförelse med en saftig, rikt
grönskande slingerväxt — för att ej ens tala 0111 en ceder på
Libanon!
Yi hafva dröjt något längre vid framställningen af några
förtjenster hos den modernt-klassiska tragedin för att kunna
undvika att qvarstanna länge vid felen i det „Sorgspel",
Lidner diktat efter klassiska mönster. Vi hafva redan uttalat vår
öfvertygelse, att få historiska ämnen mindre egna sig för en
behandling i denna poetiska form än Erik XlV:s öden och äfven
antydt, att få skalder haft mindre naturlig fallenhet att i denna
form röra sig än Lidner. Såsom närmare förklaring af denna
sist vidrörda omständighet, utbedja vi oss att till det, vi
redan ofvanför (pag. 3* 0. tf.) anfört, ännu få tillägga några ord.
Den _klassiska“ formen var för snäf för Lidners vidtsväfvande
inbillningskraft, för kall för hans glödande själ, för stel för hans
åskådningssätt, som innebär intet sinne för symmetrisk ordning.
Man kunde väl tycka, att just denna formens stränghet var en
fördel för Lidner, emedan (len lade ett lielsosamt band på lians
annars alltför tygellösa skaldelynne. Men vill detta
resonne-ment gå konsekvent tillväga, kan det lika väl och trovärdigt
demonstrera nyttan deraf, att Pegasus spännes för plogen. Om
Lidner äfven i sin Erik XIV stundom uppenbarar de
egenskaper, hvilka högst utmärka honom såsom skald, sker detta ej
för den begagnade formens skull, utau oaktadt denna.
Ifall han fått gifva fria tyglar åt sin inbillningskraft, och
hennes fiygt ej blifvit obarmhertigt hämmad genom alla de
påminnelser, det inskränkta rummet, den trångt begränsade tiden
enligt reglorna ständigt höjde deremot, skulle väl diktens brister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
