Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligen vunnit under farten betydlig tillväxt, men dess
förtjen-ster hade ofelbart äfven tilltagit, ocb det i vida vägnar starkare
progression än de poetiska felen. Lidner har ju i sitt lysande
stycke: „Aret lTMiP på ett märkeligt sätt gifvit styrka åt
denna vår åsigt. Då det är hans inbillningskraft tillåtet att
rastlöst ila från och till ort, från en dag till en annan vidt
atläg-sen, rycker han med sig den till sin natur och beskaffenhet
något tungrodda aalexandrinen“ lätt såsom det af stormen drifna
skeppet sin stormast jemte hela ståten af dermed
sammanhängande tåg ocb styfva segel. Ty Lidner känner sig i denna sin
dikt fri såsom örnen i luften, der den hvilar sin mäktiga vinge
än på ett stomidigert moln, än på ett annat. Skulle skalden
ansett sig berättigad, att med lika fritt val. som han utöfvar i:
(.Aret 1783" dröja vid spridda, för poetisk behandling mest
egnade momenter af Erik XIV:s tragiska lif, då hade Lidners
stycke visserligen svarat ännu mindre, än fallet nu iir, emot det
begrepp, man gör sig om en rättskaffens klassisk tragedi, men
poesins allmänna, af tillfälliga konventionella former oberoende
anspråk hade dock sannolikt blifvit något båttre tillfredsställda.
Att Lidner för öfrigt ej var den man, som förmådde åstadkomma
ett i allo utmärkt historiskt skådespel, vare sig i klassisk eller
romantisk mening, hafva vi redan i förbigående yrkat och gå
nu att närmare motivera denna vår åsigt.
Det berättas, att Gustaf III, rastlöst nitisk som han var
att värfva nya krafter för deu svenska teatern, hvilken han
skapat så godt som från intet, kastat sina blickar på Lidner, i
hvars diktande förmåga han trodde sig upptäcka anlag, lofvande
önskelig vinning åt scenen. Den unga skalden sändes till
verlds-staden par préférence, till Paris, för att der, under ledning af
Creutz, diplomaten och verldsmannen. icke idyllförfattaren,
utveckla sina dramatiska anlag. Han har tadlande anmärkt, att
ej Frankrikes hufvudstad utan Englands varit den rätta högskola,
hvari Lidner bordt sättas för att lära sin konst: ocb man kan
teoretiskt ha rätt deri. Men om man besinnar, att Englands
största dramatiska mästare gick och gällde i konungens
närmaste skaldiska omgifning såsom: ,_.en literaturens skogsmen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
