Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än den, lion dittills följt, våldföra henne så, som Prutz tillåtit
sig det. Om Schiller förgripit sig mot hennes objektiva sanning,
sker det för att gjuta åtminstone på de handlande personerna,
dem han lånar ur historien, ett idealiskt återsken ifrån sitt
stora hjerta *).
Såväl i detta hänseende som i inånga andra bar Schiller
blifvit följd af en svensk skald, hvilken tänkt högt om konsten,
såsom endast få det gjort i den kuina Norden, den der har så
många frostbitande nätter äfven för konstens ömtåliga blomster.
Men om han allvarligt respekterar skaldekonstens fordringar,
har han dock ej känt sig befogad att med förakt kasta tillbaka
de rättigheter, historien vill göra gällande i afseende å det slag
af dramatisk dikt, som från henne lånat ej blott sitt namn, men
äfven så mycket annat mera väsendtligt. Det är Beskow, som
i sin ttErik XIV“ i högre grad än någon annan skald, hvilken
lagt hand vid samma ämne, sökt förlika historiens reella och
poesins ideella kraf, och som äfven. om han ej fullkomligt lyckats
i detta förmedlingsförsök, likväl skänkt sitt lands vittra
litera-tur ett historiskt drama, så vidt vi förstå, af intet annat
der-städes öfverträftadt.
Den aktning, Beskow visat för historiens poesi i Erik
XIV:s lif och öden, har likväl naturligtvis förorsakat honom
många svårigheter, dem de andra skalderna, hvilka, hvar och en
på sitt sätt, hufvudsakligast eller uteslutande underkastat sig
poesins ensidiga bud, med lika stor dristighet som lätthet
af-lägsnat. Den olägenheten möter i allmänhet alla skalder, hvilka
utvälja sina ämnen för poetisk bearbetning inom historiens
område, att dessa ämnen ligga vidt utsträckta i tiden och rummet
samt derför motsätta sig, nästan med den osmältbara
materiens ihärdighet, den ombildande konstnärens bemödanden att
sammangjuta dem till enhet, till ett helt. Det var derför en så
oändligt stor fördel för de antike tragiske poeterna, att de emot-
*) Äfven Prutz idealiserar väl också Men om (let gifves en
j.schlechte Ideal ität", så är det väl den, ds\ poeten endast förvrider
de historiska personligheternas drag etter sitt eget beläte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
