Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om derigenom förnärmades ,,andra intressen än literära”,
dristigt yrka, dpt en mängd af hans mindre stycken endast voro
öfversättningar af liuska originaler, dem han för Variations skull
ej funnit för godt nämna — tilläggande honom såsom
skadeersättning för de egenskaper, de sålunda sökte råna honom på,
en, den han ty värr! icke äger, nämligen djup kännedom af
sitt modersmål. Och vi böra icke heller förundra oss deröfver,
att sagde herrar råkade i betydligt bryderi angående honom.
De sånger, dem han benämnde „ Idyll och Epigram”, voro så
fullkomligen diktade i folksångens egen tonart, röjde ej det
ringaste spår af imitation, af att vara framtvingade, om de ville
eller icke, efter vissa bestämda mönster, men likväl ett så
omisskänneligt syskontycke med denna, ehuru deras toner icke
åter-stndsat emot ett rökpörtes sotiga väggar, utan kommit till
verlden viti ett, om också då för tiden i rök och lågor uppgånget
universitet, att man antingen måste medgifva skaldens
utomordentliga talang eller också misstänka hans droiture. Då nu
det sistnämnda förekom dem efter deras sätt att se saken
antagligare och dessutom lemnade fritt spelrum för skarpsinniga
kon-jekturer samt tillfälle att gifva sig utseende af att ha kommit
under fund med sådant, hvarom andra naturligtvis ej kunde ha
någon aning, tvekade de således icke i valet, i synnerhet som
herr Runeberg tycktes i början visa sig som en så medgörlig,
oförargelig man, att, ehvad man också roade sig med att om
honom sjelf påstå, han icke deremot gjorde några
anmärkningar eller invändningar — ocli sådant ökar påtagligen kuraget
äfven hos folk, som annars äro förnuftiga nog att taga det för
princip att aldrig visa sig för mycket stridslystna och
bjelte-djerfva, der en eller annan dust kunde befaras af den orättvist
angripna.
Sålunda antingen kunde eller ville icke Heimdalls horn et
komp. besinna, att det fanns en möjlighet att förklara herr
Runebergs dikters likstämmighet med folksången, hvilken utom
fördelen af större sannolikhet erbjöd äfven den, ehuru ringa
den ock kunde synas, att vara honettare, emedan den lemnade
lielgden af herr Runebergs karakter oantastad. Denna förkla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
