Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idéen till teckningen af denne Aron kunde man väl tro
möjligen vara väckt hos herr Runeberg genom en af Scotts romaner;
men i hvarje fall är den så nationaliserad och lokaliserad, att
den ej ett ögonblick visar sig som kopia, men tvärtom som den
mest fulländade originalbild, som kan ges af den finska bondens
mödosamma, uppoffringsfullå lif, men äfven af sättet, huru han
bär olyckan, sedan han förgäfves’sökt öfverväldiga densamma;
och i allmänhet har skalden med förkärlek begagnat sig af
honom som stanniol till den spegel, hvari händelsernas och
men-niskornas gång visar sig så, som den af folket betraktas. Så
har det åtminstone förekommit mig, och herr Runeberg inå, då
han en gång i verlden träffar Yirgilii skugga, så godt han kan
försvara sig mot den beskyllningen, att han öfvertalat mig och
troligen fleré andra äfven att finna förödelsen af det ^herrliga.
Kangas” i sitt slag vara för dem, som åskåda den, åtminstone
lika rörande som undergången af det heliga Ilion. Jag medger
gerna äfven med risk att misshaga hans och andras skuggor, att
jag knappt «mottagit ett djupare och varaktigare intryck af
något, livad helst konsten skapat, än af denna episod i
^Elgskyt-tarne."
I anledning af de skuggor, dem jag, medels den
svartkonst, jag i detta ögonblick idkar, händelsevis kommit att
besvärja fram på pappret, erinrar jag mig en, om också icke
direkt beskyllning eller åtm nstone ett påstående, hvilket de
skriftlärde roat sig med att på hvarandras auktoritet repetera, sedan
de engån: råkat få fatt derpå, nämligen att .Elgskyttarne" kunde
anses såsom något slags imitation på en gång af Göthes
^Hermann und Dorothea7* och Voss’ t,Luise.“ Jag måste dock, skam
till sägandes, tillstå, att jag hittills ej förmått upptäcka en enda
rad uti den Runebergska dikten, som skulle ovilkorligen
till-kännagifva, att dess författare plägat deu ringaste gemenskap
med dessa ättlingar af sagde literära heroer, och det vore i
sanning ett kuriöst faktum, ländande till ytterligare bevis på den
moderna kritiska skarpsinnighetens ofelbarhet, om det kunde
utredas, att han ännu icke i denna stund läst de sånger, man
be-stämdt vet, att han längesedan imiterat. Xästan lika besynner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
