Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligheten, så är det. när en stor gerning eller ett ädelt snille
uppenbaras, för verlden. Då uppstår verlden som en man, och
hyllar. Denna hyllning är en du-skål, som alla dricka till alla
vid samma odödliga källa och i hvilken de erkänna sig barn af
samme fader.’1
Så säger en författarinna, som mer än de flesta avågar
älska’’ uti en så kärlekslös tid som vår, och hvad hon här sagt
om solarne i menskligheten, gäller äfven om naturens, och
ovillkorligen hänföras menniskorna endrägtigt ännu, då solen går ut
såsom en brudgum utur sinom kamrar och fröjdar sig
såsom en hjelte till att löpa vägen, att göra som en af
forntidens profeter förtäljer om sig sjelf: t,Och jag stod upp och gick
ut i markena, och si då stod der Herrans herrlighet,–och
jag vardt vederqvickt."
Märkeligt är dock, att nyländingen i allmänhet visar
lika litet sinne för att fira midsommaraftonen som för poesi.
Hans anlag att, lika tafatt och komligt som det äfven på många
andra ställen sker, uppträda i svenska och måhända snart nog i
franska kadriljer erbjuder honom dock en rik ersättning,
hoppas jag, för denna afsaknad.
Det var i sanning en lycklig tanke af herr Runeberg att j
förlägga de scener, han denna gång ville teckna, omkring en
midsommars-kokko såsom deras gemensamma medelpunkt. Tasso,
af hvilken man begärde en definition på ett epos, visade i stället i
för svar på slätterna, bergen, floderna — och sade: ader är
mitt poem:71 så kunde äfven herr Runeberg peka på trakter,
om livilka det heter:
„Rikare röjde sig der den skiftande nejden. En ändlös
Tafla af skogar och vatten och fält utbreddes for ögat,
Klädda i skimmer ännu af aftonens mattade purpur11,
och upprepa Tassos ord. Såsom vi på förhand kunde taga för
afgjordt, väntar dock på oss allraminst i denna dikt en tråkig
bouppteckning, hvari enligt sterbliusverdi . den döda naturens
qvarlåtenskap uppräknas och uppskattas med odräglig
noggrannhet af dess arfvinge på sidolinien, skalden, prydd med arbeta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
