Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det yttre med sneda, missundsamma blickar betraktande afund,
denna vishet, hvars sten tyckes vara endast ett slags lapis
infernalis, nitiskt bortfrätande allt, bvarmed den kommer i
beröring, lärer dock icke ens i berörda dikt kunna utletas. Yäl
spelar vetandet deri en så stor rol, att åt detsamma måhända hos
intet folk, på ingen tid, uti sången en så storartad betydelse
blifvit inrymd — ty det är öfverallt kämpens nästan enda sköld
och värja, hvarmed han qväser allt det, som fiendtligt ställer
sig i hans väg; men endast mot det lumpna. tillfälliga, mot det,
som ej förtjenar bättre öde än att förintas, användes den
förstörande ironin. Denna förstöringsprocess är i sanning
förunderlig att åskåda. Vetandet bevisar sig ha fullkomligen insett,
livad det, som skall besegras, går och gäller för, säger ärligen
till, att det känner detsamma från dess början (dess „synty“)
till dess slut — och hvad man sålunda i grund känner, det
har man ju vanligtvis i sin makt. Denna ironi är väl dock
något skild från den moderna, som åt alla möjliga håll vänder
sig, gripande efter allt. som ofvan och omkring oss finnes, för
att så mycket som möjligt slita sönder eller intrassla det med
sina händer eller gnaga det förderfvadt med tunga och tand.
För denna ironi är det visserligen icke alldeles nödvändigt, att
de föremål, åt hvilka hon sålunda visar den sista hederstjensten,
skola vara af den art, att de af henne fullkomligen kunna
genomskådas; tvärtom ådagalägger hon högst oegennyttigt sitt nit
genom att icke undandraga ens sådant, som hon minst kan
fatta, sin ihärdiga behandling; men lyckligast känner hon sig
väl troligen vid de fall, om hvilka följande beskrifhing, tagen ur
Hegels Philos. des Rechts, sid. 203 kan gälla: „Ich bin auch dabei
und darin, aber auch noch weiter als Ihr, ich bin auch darttber
hinaus und kann es so oder so machen. Nicht die Sache ist
das Vortreffliche, sondera Ich bin der Vortreffliche, und bin der
Meister ttber–-die Sache, der damit, als mit seinem Belieben
nur spielt, und in diesem ironischen Bewusstseyn, in welchem
Ich das Höchste untergehen lasse, nur mich geniesse.“
Denna nobla, saliggörande känsla af egen förträfflighet har
likväl icke, enligt hvad jag tror, fallit på det finska folklynnets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
