Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poetiska målsmän extravagera på det sättet, förlorat all styrka,
all dragningskraft.
Författaren har ansett sig böra förutskicka dessa
knapphändiga antydningar, sammanfattade ur ämnen, som kunde fylla
volymer, för att genom både positiv och negativ bevisning
påpeka det mäktiga inflytande, en liffull nationalanda utöfvar äfven
på poesin. Det sagda torde förslå att uppfylla afsigten dermed:
motivera den ofvanför uttalade meningen, att tinska folket i icke
ringa mon kan tillräkna sig äran af att hafva medverkat genom
sin andes stämning till anden, som lefver och rörer sig inom
„Fänrik Ståls Sägner11.
Liksom Goethes, Herders och äfven de utmurktastes bland
de tyska romantikerae är Runebergs bildning bygd på hellenisk
grund. Homerus var den poetiska bibel, hvarur han inliemtade
de första grunderna för allt sitt skaldskap, och hvad
modifikationer detta än må hafva undergått under tidernas utveckling,
uppstiga hans sista dikter lika mycket som hans första från denna
grundval. Men de inhemska skogarnas och ödemarkernas otämda
frihet, hvari han i sin ungdom ströfvade omkring, verkade så
stärkande på hans poetiska lynnes frihet, att de grekiska
förebilderna fingo gälla endast såsom vägvisare, af hvilka man
begagnar sig blott för att komma på rätta stråten,
förbehållande-sig att derefter på egen hand taga sig fram allt efter
beskaffenheten af de lokala förhållanden, som möta en under färden.
Runeberg förslösade ej sina krafter på omöjliga försök, sådano
som t. éx. Schleglarnes i deras .,Alarkos“ och „Ion“, att kläda
hemgjorda dramatiska dockor, förfärdigade efter grekiska
modeller, i tysk drägt. Ej ens Goethes ändock vida friare bemödande
att i sin Iphigenia utleta en indifferenspunkt, der den antika och
moderna verldsåskådningen kunde mötas i försoning, hade för
Runeberg någonting lockande, ifall det biindelsevis var honom
bekant. Ehuru endast yngling då ännu, fylde han i sin första
poetiska konception, ,,Elgskyttarne“, den antika versformen och
det plastiska åskådningssättet med det innehåll, som kärleken
till hemlandets natur och dess allmoge ingifvit honom. Och
Runeberg frambragte sålunda redan „med första språng11 ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
