Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mor värdt, än hvad skalden med inognaste besinning nedskrifvit.
Förelägger man sig deremot endast den anspråkslösa uppgiften
att för sig sjelf och andra göra klart, hvari det värde, den
förträfflighet egentligen bestå, om hvilka blotta känslan utan all
tillhjelp af reflexionen oss öfvertygat, hvar finner man väl då i
den nyaste literaturen ett verk, hvars granskning både åt förnuft
ocb hjerta erbjöde en fullare fröjd än „Fänrik Ståls Sägner?11
Ej ens tiden har fått makt att förslappa intresset af en sådan
granskning. Hvilken outförd literär idé skulle väl ännu, sedan
tolf år farit hän och ryckt med sig tusentals vexlande intryck,
bära inom sig nog lifskraft att ingifva samma värma som i den
stund, då lion vaknade först? Äfven det profvet hafva likväl
Sägnerna segrande bestått. Redan då de först sågo dagen, kände
den, som nn omsider utför sitt årtyngda beslut, ett lifligt behof
af att redogöra för intrycken, de på honom hade gjort. Också
vid utförandet lades hand redan då. Farhågan, att det kunde
anses 110g otidigt, ifall man fällde en slutdom öfver halfgjordt
arbete, jemte många andra omständigheter fördröjde likväl
planens fullbordan. Då värman för ämnet ej svalnat i hans själ
under den långa väntningstiden, måste han anse dröjsmålet för
sig såsom en lycka. Ty ej det fullfardiga materialet blott liar
numera beredt honom en insigt i och öfversigt af det skaldeverk,
han vågar bedöma, hvilka i intet hänseende för ett dussin år
sedan stodo honom till buds. På ett ting har han dock hunnit
blifva mycket fattigare, än lian var då: och likväl skulle han
mer än någonsin vara i behof just deraf vid bedömande af
Fänrikens heroiska Sägner. Den frimodiga känslan att kunna vända
sig till sina landsmän utan farhåga att bli misstydd och
missförstådd har temmeligen slitits ut under lifvets strider. Jag
anmärker detta endast såsom ett faktum, men ldagar ej deröfver.
Få dödlige, som ej undflytt fegt all strid, hafva undgått detta
missöde: det höfves således ej menniskan att beskärma sig öfver
en lott, hvilken af tusende delas. Och ingenting kan frisäga en
man från hans pligt att, så vidt det i lians förmåga står, uppbära
sitt fosterlands ära. Såsom vid en sällsam kuriositet skall fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
