Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarmed han trängt deras svaga sidor på lifvet. Också voro
icke få bland de besjungna både personerna och tilldragelserna
af den natur, att enligt Runebergs skaldelynne honom lemnades
eudast valet emellan att antingen låta dem qvarligga ovidrörda
i sitt värde eller ock att umgås med dem så, som han i
Sägnerna det gjort. Pä hvad annat sätt, än det han begagnat,
skulle han väl reda sig t. ex. med den trumf af Brasken, för
hvilken von Konow damp till marken, von Essens konflikt med
Matts Kusk, von Tömes mauér att lyda ordres, von Fieandts mani
att utdela örfilar och mera dylikt? Äfven om han velat
öfver-gifva det fält, hvarpå hans framställnings hufvudstyrka rör sig,
huru skulle hau rått med att idealisera dylika föremål ? Effekten
hade ju blifvit en löjlighet af helt annat slag än den rolighet,
han nu åsyftat åstadkomma; ty den effekten skulle återfallit på
skalden, som försökt det omöjliga. Men hvad, som för en skalds
idealiseriHgslust skulle varit rent af ogörligt, har för Runeberg
lyckats förträffligt med tillhjelp af — humorn.
Med ufsigt har författaren ända hittills tillbakaträngt detta
för utredningen af vårt ämne så oumbärliga ord, ehuru det ofta
nog velat flyta ur hans penna, såsom det enda lämpliga att
beteckna motsatsen mellan den judiska satiren och den i Sägnerna
rådande skämtsamma tonen*). .Blott denna af engelsmännen
först i estetisk syftning begagnade och småningom af de flesta
civiliserade språk adopterade konsttenn kan gifva ett för minsta
misstydning utsatt namn åt det skämtsamma elementet, som så
ymnigt genoraflödar Sägnerna. — Sjelfva uttrycket måste
förutsättas såsom allmänt bekant äfven för denna skrifts läsare. Men
då med utsägandet af detta namn en ibland hjertpunkterna af
de sånger, som utgöra föremålet för våra betraktelser, blifvit
berörd, synes det oundvikligt att med några ord antyda, i hvad
mening termen: ahumor“ här blifvit tagen. Författarens yrke
medför den olägenheten, att vid behandlingen af dylika ämnen
*) Endast ett par gånger, t. ex. pagg. 261 och 264, har han
dock låtit det ordet hafva sitt fria lopp i förbigående, emedan det
der endast med svårighet kunnat ersättas af något annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
