Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastän på långt när ej i hvarje fall, så likväl tillfullo om hans
egen herrliga dikt:
„Skönt är allt, som snillrikt är“,
och hans fädernesland har väl undergått åtskilliga öden, innan
man om <,Frithiofs Saga71 får anledning att säga detsamma, som
dess skald vemodigt sjunger vid betraktandet af ^klosterruinerna”:
„De hade ock sin tid som sommarljäriln".
Lyckligtvis har väl ingen bland dem, i hvilkas tanke
ttFrithiofs Saga” stod så högt, tagit för afgjordt, att ttFänrik Ståls
Sägner” måste stå på en mycket underordnad plats i poesins
verld, emedan knappt nog några jemförelsepunkter mellan den
Tegnérska och Runebergska dikten låta upptäcka sig ens i de
partier, der de ändock borde närmast beröra hvarandra: Sägnernas
rent lyriska. Men då ,,Frithiofs Saga” syntes i dess zenit högst
ofvan en beundrande verld, aktade Sägnernas blifvande skald
icke för rof att deröfver skrifva en con amore genomförd
parodi, som, ej sällan öfverflödande på hånande qvickhet, likväl i
ailmänhet var tillverkad efter Thorilds förträffliga recept för alla
produkter af den sorten: der skalden sagt t. ex. sola säger den
parodierande skinnpels etc. Man vet ej, att något likartadt
experiment hittills blifvit med Sägnerna anstäldt. Äfven detta
ute-blifvande torde ju få tagas såsom ett ytterligare bevis derpå, att
den ännu ej är född, som anser sig kallad att i ett nytt poetiskt
verk öfverträffa Sägnerna. Hos de herrar och män, som mer
eller mindre starkt imiterat dessa tills dato, förmärkes ingalunda
det anspråk på öfverlägsenhet, som framskymtade ur den
omnämnda parodin af ^Frithiofs Saga”.
Författaren vet sig ej hafva fått det privilegium, som så
ofta tyckes utmärka den modema kritiken: privilegium att påstå
livad som helst utan skyldighet att lemna någon bevisning. Äfven
då han sagt, att Runeberg redan tidigt aktade JFrithiofs Saga”
ganska ringa, ansåg han ej detta för andra gällande privilegium
komma sig till godo. Bevis måste således anföras; och det så
mycket mer, som också det, hvad ^Helsingfors Morgonblad” i dess
ungdomsår i den vägen innehöll, torde för de flesta bland nutidens
allmänhet vara dels bortglömdt, dels fullkomligt obekant. För-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
