Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturskönhet så rika land fyller ögat med ljnf förvåning. Det
gifves ju ställen, liksom det gifves sinnen, vid hvilkas anblick
man nästan tvingas tro, att naturen, liksom stolt öfver sin egen
makt, stannat dröjande för att ovanskeligt djupt i dem intrycka
sina (jät. En sådan trakt fängslar oss äfven vid Anjala.
Kymmenes väldiga elf ännu icke söndersplittrad såsom sedermera,
då den tyckes på skilda vägar vilja undgå att störta sig i sin
slukande graf — hafvet, rullar med obruten djerfhet sina hvita,
skummande böljors hopade laviner fram emellan klippor, hvilka
ställt sig i dess väg. Det tyckes, som om dofva åskor skulle
ha sänkt sig från molnen för att under vågen gå igen sin lika
hemlighetsfulla gång. Men midt i det vildaste fallet ligger trygg
en vänlig holme lik barnet, som slumrar roligt, ehuru stödjande
sitt hufvud emot en afgrundskant. — Ej långt från stranden
stupar en klippa så djerft, sä tvärbrant, att den tyckes af
jättehänder utbruten till en oöfverstiglig mur för att hindra dalens
frid att derifrån någonsin flykta. Men högst kring dess kam
svaja grönlockiga, ljusa björkar,. darrande, då de luta sig ned
mot djupet derunder. Kastar man ögat bortom katarakten, får
det hvila ut, sedan blicken flugit så långt den kunnat nå på
strömmen, lekande med de grönklädda strändernas blommor, tyst
och ren lik hjertat, då det börjar ana, att den första kärleken
skall deri snart tända upp sin beliga eld, och lugn och klar lik
hjeltens anlete, då han reder sig till strid på lif och död.
Sådan är den natur, hvilken omslöt friherre Wredes vagga,
sådan den stig, hvarpå han gjorde sitt inträde uti Guds sköna
verld. Hvar finnes ett ungdomligt sinne, som vore otillgängligt
för intrycken af en sådan omgifning? Men huru outplånliga måste
ej dessa intryck af en sådan förening af ljufhet och storhet, af
skönhet och majestät blifva, då de inpräglades i ett sådant hjerta
som Wredes. Jag misstager mig måhända icke allt för mycket,
då jag ville åtminstone till en del förklara denna sällsynta
förening af allvar och gladlynthet, af kärlek till allt herrligt på
jorden och till det mildaste derpå, hvilka utmärkte mannen
Wrede, ur stämningen, som denna omgifvande natur redan gifvit
gossen. Drack ej hans ömkan öfver, hans vedervilja för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
