Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då von Bonsdorff först egnade sig deråt, på långt när ej egde
den utsträckning, det allmänna intresse vid Finlands universitet,
som det sedan hastigt, till hans eviga berömmelse,
hufvudsakli-gast genom honom vunnit. Likväl saknade han ingalunda
uppmaningar, som från nära håll eggade honom till
naturvetenskapernas studium. Hans företrädare i embetet stod redan vid
ålderdomens griins, men aktnd af Europa för allt det, lian till
vetenskapernas förkofran verkat. Hans egen fader, hvars
ungdoms ålder hade infallit på den tid, då Linné
eStod segersäll iland sina blomsterfanor,
Oskyldig, älskvärd, konstlös såsom <ie“
hade tidigt kännt sig lifvad af den oemotståndliga tjusningskraft,
hvilken från denne herrlige meddelade sig vida omkring, öfverallt
hänförande till begäret att närmare skåda naturen ansigte emot
ansigte. Det var samma lust, som någon tid förut drifvit Pehr
Kalm att lyssna till thorndönsljuden af Niagaras jättefall, att
tränga med forskare-blicken in i Amerikas urskogar och att, der
de ljusnade, lefva bland blommorna i de nejder, dem våra
landsmän några menniskoåldrar förut först öppnat för solstrålen och
vandraren. Sådana föredömen och andra, dem endast den
djupaste vördnad ej tillåter mig nämna, uppmanade tidigt von
Bonsdorff till samma rastlösa möda, använd på forskning i någon
region af naturens omätliga riken.
Professor von Bonsdorff åtnjöt äfven utom den för
vetenskapsmän i vårt land sällsynta lyckan af en i ekonomiskt
hänseende oberoende ställning en annan, åtminstone den tiden ännu
lika ovanlig vid vårt universitet. Jag menar den, att han
ganska tidigt försattes i tillfälle intaga den lärostol, som öppnade
honom en vidsträckt utsigt för framtida verksamhet. Götlie har
en gång sökt leda i bevis, att den man, som skall stiga fram
för att bekläda det högsta akademiska lärarekallet, hvarken bör
vara för ung eller for långt framskriden emot sin lefnadshösts
lutande bana. Det senare torde väl utan gensägelse höra
antagas; men det förstnämnda påståendet lärer dock tåla någon
inskränkning, innan det kan anses ha träffat rätta förhållandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
