Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De nådde ej vårt öra alldeles obekanta, dessa djupa
sor-getoner, hvilkas ljud för några ögonblick sedan dogo bort och
begrofvos nnder hvalfven deroppe, och af hvilka endast en dof
dallring lefver qvar i vira hjertan Ännu. Vi hörde ju i denna
sal samma toner redan en gång förr, ehnru det var för mycket
länge sedan. *) Ty då hade våren nyss slagit opp sitt glänsande
öga, som såg ned på vår sorg, vänligt och löftesrikt såsom
ungdomens hopp blickar äfven på den dunklaste framtid. Men nu
är det mer än höst: det är vinter’ redan. På menniskornas
sorgmusik svarar stormens: när vi klaga öfver våra förluster,
ackompanjeras vår klagan af Finska vikens frusna böljor, som
snart skola sjnnka ned i sin marmortäckta graf.
Och likväl var vår sorg i våren dystrare, äin den är det
nu, då vi på en gång förnimma, huru hösten talar om död och
vintern om grafvar. Det var ett löftesbrott af lifvets vår,
hvar-öfver vi då hade att beklaga oss inför solskenet af naturens.
Nu gäller vår resignerade suck endast en ny bekräftelse af den
öfver menskligbeten uppställda eviga lagen: hvad som föds, det
skall dö! Än mer. Sorgens tår klarnar till en glädjetår, när
den tanken strålar ned deröfver, att, om det ligger sanning i
det från hedenlös genljudande ordet: Jngen må prisas lycklig
förrän efter sin död7-’, få dödlige så styrkt denna sanning som
*) Körer ur Cherubinis djupt gripande „reqcie<n“ afsjöngos såväl
vid den akademiska sorgedagen d. 2-1 Maj 1865 som vid den
ifrågavarande minnesfesten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
