Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tider. Äfven i sistnämnda hänseende hann man nog långt: så
långt att det obestridligt faktiska stundom knappt borde kunna
anses uppnå det möjligas gräns. Tänkte väl de, hvilka
åsamkade sig ansvaret för dylika handlingar, med den eländiga Du
Barry: aprés noiis le déluge; eller tänkte de dervid alls intet?
När man besinnar, att det var män, begåfvade med icke
hvardagliga intellektuela förmögenheter, hvilka gjorde sakerna,
måste man väl vara böjd att antaga det förra alternativet; men
betänker man, huru dessa saker gjordes, — ja, då vet man ej
mer, hvad man derom skall tänka!
Efter alla de revolutionära experimenter, man sedermera
fått se anställda med universitetets gamla ^nationer”, kunde väl
de inskärningar i deras hull, som på den tiden företogos, tyckas
såsom en af skicklig operatör verkställd åderlåtning till
förekommande af öfverflödig blodfullhet. Men i den tiden, som nn
sysselsätter oss, både var och syntes saken helt annorlunda.
Man hade då ännu icke varit frestad att bära händer på
någonting annat än de akademiska nationernas yta: deras namn. Ty
genom 1828 års statuter var denna med universitcternas egen
daning sammanvuxna, på historisk grund hvilande benämning
förbytt till en rubrik, som ej mera antydde ett inom sig slutet
helt, utan tvärtom dess motsats: någonting sönderbrustet. Men
äfven afdelningen, eller som professor Hällström älskade att
uttrycka sig: fördelningen, hade allt ännu ej blott räddat sin inre
organisation: den geografiska basis, hvarpå den städse förnyade
sitt lifselement, var, på några få modifikationer när, ungefär
densamma, som vid universitetets stiftelse från de särskilda
provinsernas territoriala bestämningar hade lånat sina egna. Den
väsendtligaste förändringen, som under tidernas förlopp i dessa
hänseenden hade gjort sig gällande, bestod deri, att de
akademiska nationer, hvilka ifrån begynnelsen fått en öfvervägande
betydelse genom deras centrala läge närmast den ursprungliga
universitetsstaden, den aboönsiska och borealiska, — den
australiska var redan absorberad af den sistnämnda —
småningom förlorat sin framstående plats i allt annat afseende utom
det lokala, ocli slutligen äfven denna. Deremot hade den vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
