Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen klagovisa öfver Franzéns frivilliga landsflykt skulle man
sannolikt nedstämt till en mildare tonart, ifall man tagit i
beräkning den ^individuella förbindelse,’” som förenade bonom med
Sofia Christina Wester, född i Westmanland och der egande
talrika anförvandter. Är det väl oss, hvilka beklagat, att
Franzén öfvergaf sitt hemland, som det tillkommer att anklaga hans
hustru, för det hon ej ställde sig i vägen, då en hedrande
kallelse erbjöd hennes make tillfäile att föra henne till närmaste
grannskapet af hennes födelsebygd? Hon hade vunnit och
lvck-liggjort tvänne ädla finska sångarhjertan. Det ena af dem
hvi-lade redan ut under den enkla stenen på Solna kyrkogård.
Dödens maning förenade sig sålunda med lifvets att kalla den
älskeliga qvinnan tillbaka till Mälarens stränder.
Någon gång har den tanken trängt sig fram till mig:
månne ej den finkänsliga damen stundom kände sig ännu mera
besvärad än sjelfva hennes man af det ogenerade sätt, hvarpå
vi finnar föra vår väuskap till torgs, när vi råka i farten att
dermed slå oss lösa. Tidigare anmärktes väl, att den
Gustavianska tiden icke heller här förfelat sin verkan att göra
rnenni-skorna något mera till ett animat sociale än vanligt. Men icke
skulle det ändock förundra mig, om vid erbjudet val af dagligt
umgänge autingen med sådana oöfverträffeliga mönster af
urbanitet som Leopold, Rosenstein, Oxenstjerna å ena sidan, och å
den andra sådana klassiska praktexemplar som J. F. Walienius
o. s. v., företrädet något lutade till förmon för de förstnämnde.
En liten historiett från de lärde herrarnes lif i Åbo den tiden
skall närmare påpeka, hvartåt vår anmärkning syftar. 1807
års prestmöte var försainladt, och bland andra värf, som ålåg
stiftets presterskap, var äfven det att bevittna den nya
kyrkogårdens vid Skanstull invigning. Till talare vid denna ceremoni
utsågs den man, som mer än någon annan i detta land hade
vinnlagt sig om praktisk utöfning af den oratoriska aktionen,
hvars teoretiska studium Porthan jemte så mycket annat sökt
befordra vid universitetet. Denne vältalare var seminarii
prefekten Lauraeus, fader till Finlands förste utmärkte målare
Alexander Lauraeus. Talet gjorde en gripande verkan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
