Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väckte allmän lieuiulran. Samma dag om qvällen liado Franzén
till sig inbjudit ganska många af dem, hvilka beundrat Lauraei
oratoriska talang på kyrkogården och värden tolkade varmt och
hjertligt allas tacksamhet mot den beundrade. Det var mer än
polyhistorn Wallenius mäktade smälta. Han framdrog ur sin
ficka en broschyr, tilläggande med en ironi af icke allra
mildaste slag, att det beundrade talet var ej blott redan tryckt,
men, hvad som förekom ännu kuriösare, äfven hållet långt innan
Lauraei åhörare fingo tillfälle att beundra detsamma. Sådant
hade verkligen varit fallet någon tid förut i en svensk landsort.
Men det kunde nästan tyckas, som om menniskoslägtet knappt
förtjenade att utmärka sig genom sin talekonst, ifall det ej
funnes åtminstone några, hvilka ej ens skulle hafva hjerta att
tillfoga ^sin oväns hund71 en sådan skandal, som epilogen efter
kyrkogårds invigningen i Åbo åsyftade.
På lek kunde väl en eller annan bland Franzéns närmaste
vänner bete sig på ett sätt, som bordt gifva anledning till
uppfinning af det visa ordet: Gud bevare oss för våra vänner etc.,
ifall det ej hade varit inventeradt långt förr, än finnarne
be-gynte briljera med sina ordspråk. Men när det gällde att
bevisa Franzén en verklig vänskapstjenst, då stodo de solidariskt
såsom en man för att befrämja hans bästa. Jag känner mig
lycklig öfver att kunna offentliggöra ett dokument, som länder
universitetet vid Auras strand till synnerlig heder och bevisar,
att Franzén ända till slutet kunde här påräkna sina landsmäns
aktningsfulla bistånd äfven i sådana fall, då de minst sagdt icke
gagnade sina personliga intressen genom att göra Franzéns till
sina egna.
Det är ur Consistorii Academici protokoll, fördt i Åbo
den 2ö Juni 1811, jag gjort följande utdrag. Skriften är ställd
till universitetets dåvarande kansler Speransky och röjer
omisskänneligen prokansler Jac. Tengströms både vilja och hand.
Till en början omnämnes, att. genom samma dag till
Consistorium Academicum ingifven skrift, professoren Franzén
gif-vit Consistorium tillkänna, huruledes han blifvit kallad till kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
