Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad den finska vitterhetens fält och denna vitterhet sjelf
blifvit, sedan Gustaf Philip Creutz’ sångare följt exemplet af sångens
föremål.
Quantum mutatus ab illo!
Att poesins finska område ej var hela verldens, visade sig
på ett särdeles glädjande sätt för Franzén, når han på ort och
ställe kom i tillfälle att åter taga närmare kännedom om de
literära förhållandena i Sverige. Till en del gällde väl redan då
om dessa, hvad Leopold något senare i ett bref till Tegnér
yttrar : (.det är nu som man kan tala om en förgången sångarverld,
ty i sanning kan jag ej betrakta vår forna vitterhet annorlunda
än som en försunken stad, hvaraf blott en och annan af
tornspet-sarne ännu sticka fram ofvan jord”. Men likväl voro ännu icke
alla de, hvilka höjt sig såsom torn i den Gustavianska
vitterhetens tempelgårdar, ttlefvande begrafne”, såsom Leopold påstår
om sig sjelf, och än mindre voro de alla verkeligen hädangångne.
Dessutom intogo de snillen, hvilka framträdde såsom sjelfskrifne
medlare mellan det äldre skaldeslägtet och det, som komma
skulle, ganska märkbart platserna, till hvilka de voro bestämde.
Desse öfvergångsskalder buro namnen Geijer, Tegnér, Wallin,
Ling: namn, som efterhand förvärfvade sig en klang af inga
andra svenska skaldenamns ölverröstad och ljudande högre än
de fleste andres. Bland de nämnde intog Franzén ett
framstående rum. Representanterne af den nyklassiska riktningen i
svenska literaturen räknade honom numera helt och hållet till
de sina och sågo i honom ett stöd emot det ttyngre slägte, som
reste sig med sorl ur sina dalars natt och stormade’5 mot de
qvarstående koryféerna af det ^Gustavianska tidehvarfvet och de
snillets fanor, under hvilka de kämpat. Äfven de unga
bild-stormarene kände sig dragne till Franzén med innerligare
sympatier än till någon annan bland sine skaldiske företrädare. Hvad
betydelse, de sjelfve förmådde förvärfva sig i sitt lands literatur,
kunde väl ingen ännu då med bestämdhet förutsäga. Endast
det var klart, att de hade ingenting emot att så snart som
möjligt betyda nästan mer än det möjliga. Framtiden tillhörde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
