Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolor, hVilka höjt sig såsom sådana vindbryggor emellan det
egentliga folket och dem, som man kanske allt för bildligt kallat
bättre folk. På skolornas bänkar hafva ju sutit förenade de
fleste bland dem, som gemensamt sträfvat till bildning, huru
fjerran frun hvarandra än deras vaggor varit ställda. Och här
åtminstone har ingen annan adel gällt än den förädlade naturens,
inc*n annan aristokratis anspråk än den öfverlägsna förmågans.
Sålunda hafva skolonia ur ödemarkernas och skosrarnes friska,
svala djup dragit upp till höjderna de lifssafter, som så väl
behöfvas, ifall icke allt det, livilket på dessa skimrar, skall
förtorkas af solstrålarne under dagens brännande hetta liksom
växten, den der rotlös uti det skira bräckliga glaset slår ut sina
ovaraktiga blommor.
Väl nödgas man ännu stundom förnimma en röst af någon,
klagande — liksom afgåfve han sin sjöförklaring — deröfver,
att han för att åt mera maktpåliggande utgifter inspara
omkostnader, hvilka den enskilda undervisningen annars slculle
medtaga, måste degradera sin ättling till ett offentligt läroverk,
som ej vet af några monopolier, ehuru gerna den bekymrade
målsmannen skulle göra sådana gällande. Men en sådan
gengångare från mera monopoliserande tider än vår vacker nu mera
endast medlidande, ifall han ej lyckas uti att väcka löje. Och
allt inskränktare blifver deras tal, hvilka betvifia, att en
läroanstalt, uppburen af sjelfva statrns ordnande, orubbliga kraft,
framträdande nära nog med den allvarliga karakteren af de
gamles Ode, oändeligen öfverväger dessa experimenterande
öf-nings inrättningar, der en endes eller fleres nyck försöker sin
lycka, icke alltid till — andras. Den tid är sannolikt förbi
för alltid, då man ej sällan fördristade sig att i den publika
lärdomsskolau se endast en audelig fattig försörjnings-anstalt,
hvari man nödsakades hålla till godo med allt slags spis, som
erbjöds, utan att, tyvärr, få godtyckligt utvälja livad, som för
svagare digestionsförmågor kunde synas lämpligt. Men det stora i
all offentlig undervisnings idé ligger och har städse legat uti
frånvaro af all enskild nyck och stundens infall, der århundra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
