Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonsin förstå, huru man kan eldas af en oändlig kärlek till
en sårian natur, lefva för att i alla deras skiftningar uppfatta
hennes lifsyttringar, och uppotfra alla sitt väsendes krafter
under bemödandet att med artistens hand rädda undan
förgängelsen det vackra, som naturen i evig vexling föder och låter åter
falla.
Denna riktning af kärleken till fosterlandets natur är
här ej gammal, ehuru kärleken till fosterlandet här varit
hemmastadd långt före våra dagar. Våra fäder slöste med en
färg af helt annat slag än våra målare nu, då hjertat bjöd
dem att visa, huru högt de älskade sitt land. Deras färg var
den skönaste, hvarmed någon dödlig kan smycka sin kärleks
föremål: deras eget hjertblod, som rann i strida strömmar på
hemmets jord vid dess försvar. Det var bekräftelsen på deras
tro, att:
Utan Gud och utan hjerta
Måste dock den menska vara,
Som ej tjusas in i döden
Af att detta land försvara.
Vi veta alla, att Fänrik Stål låter en hjel teyngling, tillhörande
den gamla sorten af finska målare, så uttyda den oemotståndliga
kärleks makt, som dref honom att färga Revolaks’ snöhvita duk
rosenröd. Och född i samma hemnejder, från hvilka de
tappraste bland tappra af dessa våra artister utgingo att utföra sina
arbeten, var deras färg — utom himmelens och jordens och de
haflika sjöarnes — den första von Wright hörde omtalas och
kunnat se i sin barndom. Han härstammade från en slägt,
hvari fallenhet för måleri i den äldre skolans stil var medfödd,
och der öfning ingalunda saknats. Men derjemte barn af en
ny tid var han sjelf liksom hans bröder bestämd att bevisa det
samma kärlek till fosterbygden kunde måla lika varmt äfven
med annan färg än den tappres eget blod: att penseln lika väl
som svärdet förmår med oförgängliga drag förfäkta vårt
hemlands anspråk på sina söners tillgifvenhet och uppoffringskraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
