Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hau såg frukterna af sitt arbete, och utan förmätenhet
kunde han slå sig för sitt hjerta och, äfven han, erkänna, att
han var mycken tacksamhet skyldig den Högste för hvad han
kunnat uträtta. Det är det finska folkets bestämmelse att gå i
intelligensens, sanningens och vetandets tjenst, så långt naturens
makter tillåta. Hvad som visar, hvartill finska folket är
be-stämdt, är, att det ådagalagt, huru långt menskligheten kan
betvinga en så styfsint natur, att en Castren kunnat födas och
utveckla sig i Lappland, att en Franzén kunnat födas i trakter
icke aflägsna derifrån, att Kalevalas toner kunnat höjas i dessa
ödemarker, ocli sången kunnat stiga mäktigt upp och bibehålla
sig från det ena slägtet till det andra. Det är det stora i det
finska folkets bestämmelse att kunna ådagalägga, huru nationer
kunna vara oberoende af yttre svårigheter, huru de kunna
besegra dem alla. Deri ligger äfven Porthans storhet, att han
visade, hvad en okufvad kraft förmår. — — — —–—
För mycket liafva vi att tacka Porthan och icke mins
för, att han väckt våra sinnen från hvardagliga bekymmer,
lyftat dem till idealisk höjd. Det är godt, att menniskorna
sålunda bereda sig helgdagar sådana som denna. Det blir icke
utan sin verkan äfven i annat hänseende, äfven hvad de
jordiska omständigheterna beträffar. Icke är den tid, man använder
här, så förlorad, som mången tänker. Det finnes ingen klass,
som får vara likgiltig för den ära, som beredes Porthan. Han
representerar arbetets ära, ehuru icke i hvardaglig mening.
Må de hjeltar, som kämpat för vårt land och gjutit sitt blod
för det, förlåta, att vi egnat detta första monument åt en
andens man. Så må också kyrkans furstar och tjenare icke
missunna Porthan den äran. Äfven deras tid kommer nog.
När menniskorna misströsta under denna verlds svårigheter,
känna sig förtröttas och tycka, att det icke går framåt hvarken
för dem sjelfva eller för de intressen, de ställt för sig, då må
de blicka på denna stod och påminna sig, huru den man, åt
livilken den blifvit upprest, förtjenat detta minne. Han
arbetade rastlöst och trodde på, att gifvaren af all god gåfva
slutligen skulle gifva säden. Och denna tro behöfva vi också hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
