Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ora man icke utau beundran kan skåda denna stora syn af
stark menniskokärlek, är det dock ljuft att tänka, att de
svårigheter, detta slägte haft att bekämpa, äro förbi. Det är som
en dröm: niir man lidit natten igenom af en dröm och trott
derpå såsom på det verkligaste, men vaknar ocli märker, att
det var en dröm utan betydelse, känner man sig så lätt och
tackar Gud, att drömmen är öfverstånden — och under all
beundran för våra förfäder hafva vi rätt att tacka Gud, att vi
icke behöft kämpa med dessa svårigheter. Ljuft kännes det,
liksom när solskenet värmande lyser på oss, som länge väntat
derpå, likasom det är ljuft att se den blåa himmelen, som vi
icke sett på så länge, helsa oss liksom en gammal vän. Och
om vi icke fanatiskt ropa liksom under korstågen: det är Guds
vilja! så känna vi oss dock underbarligen tacksamma alt lefva
förtrogna med en så vänlig natur.
Dock, det är annat, som egentligen borde sysselsätta våra
tankar i denna stund, men det är svårt att lösrycka minnet
från det, som varit förut. Det är så nära sammanvuxet med
det ena och det andra, att det icke behöfver någon ursäkt för
återblicken på förgångna tider och på en natur, der vi fått vår
vagga, och der en graf väntar oss alla.
Vi kunua med glädje fira donna fest, ty vi fira den mod
godt samvete. Finska folket har anledning att fröjda sig åt
detta, mycket mer än andra folk. Då nationerna tänka på de
heroer, som arbetat och uppoffrat sig för dem, så kan i det
hela taget den finska nationen med skuldfritt hjerta tänka på
Forthan. Vi kunna nära nog säga, att vi förtjenat, att han
verkade för oss så, som han gjorde. Väl veta vi, att
svårigheter mötte honom från början af hans bana, men då hade han
icke hunnit visa, hvem han var, icke förskaffat sig erkännande
genom kunskaper och strider. Men sedermera: livad kan en
menniska begära bättre, rik på solsken i andens verld, rik på
väckelser och krafter. Ocli när dessa krafter hunnit göra sig
gällande, då sammanflöto från när och fjerran de, som törstade
efter vishet, satte sig vid lärarens fötter, och när de hunnit
dricka ur denna vishets källa, gingo de ut att lära allt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
