Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
/1 ka fi e m iskä inbjx id uin gsskrifte r.
fördelar, oförenliga med det moderna, mera vidtomfattande
åskådningssättet. Då omfånget af de österländska språkens
gebit var reduceradt till sitt minimum, lemnades ju åt den
akademiske läraren desto bättre tillfälle att taga sin skada igen på
djupet. Detta inkasts styrka faller dock öfver ända, så snart
man besinnar, att ett djuptgående studium af hebraiskan ej är
tänkbart förutan långt utsträckta komparativa språkforskningar
— ifall man ej vill uppenbara sin egenskap af djupliggare
ungefär i enlighet med Stodii metod.
Men vann ej den grekiska språkkännedomen på det, som
Österlandets förlorade, liksom Alexanders hvarje segervinning
lade under bans fot de omätliga sträckor, från hvilka den
persiska storkonungen blifvit kastad tillbaka? De grekiska
språkstudiernas långvariga lägervall besvarar denna fråga afgjordt
nekande. Men detta svar, hemtadt från en jemförelsevis inskränkt
erfarenhet, kan ju lätt umbäras, då den menskliga intelligensens
häfder lika litet veta berätta, att en vetenskapsgren vunnit derpå,
att en annans friska lifskraft blifvit bruten, som fysiologin torde
kunna anföra något exempel, utvisande, att en qvarlemnad
menni-skoarm känt sig stärkt genom den andras stympande.
Och ho kan dessutom tjena tu herrar på en gång med
samma trohet och nit? Icke heller våra forne professorer i
grekiskan och hebraiskan förmådde, ehuru de ofta voro väl
be-gåfvade, ännu oftare hedervärde män, genom sin tjenstvillighet
ådagalägga menniskoandens lämplighet för den ifrågasatta
dubbelheten. De Religa71 tvillingsgrundspråken ärfde ej sällan samma
öde, som njyten beklagar hos dioskureme Castor och Pollux:
det att få lefva endast skiftevis, så att den ena nödgades maka
sig till underjorden, när den andras tid att tumla om bland
of-vanjordiska varelser var kommen. Och likväl var ändock denna
icke den allra sämsta lott, hvaraf de hemsöktes. Det kunde
sig väl i den tiden stundom så illa åtbära, att den naiva läran:
„Graeca sunt, non leguntur“ icke ovilkorligen förutsatte, att
hebraiskan skulle studeras desto ifrigare på den grunden, att
grekiskan så grundeligen ignorerades. Men ehuru väl hvarken
hebraiskan eller grekiskan undgick förödmjukelsen att åsidosättas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
