Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja endast antyda, att oaktadt all beundran ocb erkänsla,
livar-med betraktelsen af, hvad den finska kyrkan uträttat förr och
ännu uträttar i afseende å folkundervisningen, uppfyllt mig, icke
heller jag är blind för de brister, som från dessa håll tränga
i ögonen. I ett land, der de späda barnen äro i ohygglig
proportion dömde till ond bråd död, bör det ej väcka så synnerlig
förvåning, att icke så få menniskovarelser af alla åldrar
förkomma i följd af brist på tillbörlig själavård. Mycket återstår
således såväl i det ena som det andra afseendet ännu att göras.
Och göras måste det ju förr dess hellre. I eu tid, då man
mer än någonsin hittills erkänner billigheten af att medgifva
lika medborgerliga rättigheter åt alla, är det blott en sjelfiallen
konseqvens, i fall man yrkar på nödvändigheten att lemna hvarje
medlem af samhället tillfälle till deu kunskap och bildning, som
i olika lefnadssfärer synas oumbärliga. Och just derför, att det
finska folklynnet mer än någon annan europeisk nations är inåt
vändt, kontemplativt, kunde man påstå, att den hittills — oaktadt
partiela, äfven ofvanför vidrörda bemödanden — allt för mycket
eftersatta realistiska folkuppfostran vore samhällets mest
makt-p&liggande skyldighet för ögonblicket. Skulle man mot detta
resonnement invända: det vore ju att gå emot naturen, så har
väl inkastet sin fulla riktighet. Men till svar derpå kan med
lika skäl anmärkas: all välförstådd uppfostrans pligt är att vända
sig mot menniskonaturen, der denna står i vägen för det godas
tillväxt. En iusigtsfull odlare af den yttre naturen förfar ju
också alldeles i enlighet med samma regel.
Svårt är att fatta, hvarför man i det finska presterskapet.
denne förnämligaste bärare af all odling, som spridt sig bland
folket och trängt in i dess själ och hjerta, måste se en makt.
fiendtlig mot en af nödvändigheten kräfd, af förnuftet gillad
tidsenlig utveckling i folkets förmögenheter åt det realistiska,
företrädesvis praktiska hållet. Hvar menniska. som nitälskar för
landets väl, måste ju af hjertat. önska, att dess prestastånd mätte
bibehålla, om möjligt föröka sitt eget, sekelgamla anseende,
för-värfvadt till någon del äfven genom vetande uti icke rent
andliga kunskapsarter, i hvilka presten nu mera mindre än förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
