Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör låta öfverflygla sig af sin församlings medlemmar, i fall
hans auktoritet såsom religionens tolk ej skall lida vådligt
af-bräck. Ehuru försvarare af himmelens rättigheter är han ju
dessutom här äfven jordbrukare, i enlighet med andan af den
djupa stabilitetsprincip, som ålade försvararen af fosterlandet
att också odla någon torfva deraf. Begge dessa stånd,
repre-sentanterne af sjelfuppoffringens idé i samhället, skulle äfven af
dessa realistiska band fästas med sin kärlek vid fosterjorden.
Slutföljden af det sagda ville jag sammanfatta i dessa få
ord: i ett land, der presten är så litet skild från raenniskan,
och der prestaståndet står bondeståndet så nära, borde den nya
folkskolan, hvars syften äro himmelsvidt aflägsna från ateistiska
tendenser, kunna af kyrkan betraktas, utan att hon genomilas af
feberrysningar. Om paroxysmer deraf vittna likväl ej blott det
ofvannämnda Storkyrovotum, utan äfven många andra symptomet,
sorgliga att vidröra. Rättvisan bjuder dock erkännande deraf,
att mer än en bland ifrarene för folkskolan icke heller så litet
försyndat sig genom det vanvördiga sätt, hvarpå de utlåtit sig
angående den finska kyrkans oförgätliga förtjenster om
folkundervisningen.
Om det är visst, att kyrkan ingenting förlorar derpå, ifall
den välvilligt åtminstone tolererar folkskolan, är det likväl ännu
vissare, att både kyrkan och den lärda skolan hotas af gifven
förlust, ifall de från hvarandra ryckas. I)et är möjligt, att
förhållandet är ett annat i andra — äfven protestantiska —
länder. Här är endast fråga om våra egna. I tider af brytningar
ser och framhåller den parten, som förfäktar söndringens sak,
blott olägenheterna af det föremål, hvilket man önskar skjuta
åt sidan: medan detta, under bitter känsla af att lida våld och
väld, finner intet skäl att maka åt sig ännu och förmärker
ingenting annat än otidig framfusighet hos separatistin. Historien
skulle förråda sin egen sak, ifall hon nedlät sig till advokat af
någondera partens ärender. Men hon skulle göra det lika
mycket, ifall hon ej kände såsom sin högsta fröjd att åt hvardera
gifva, hvad de anse såsom en samvetspligt att förneka
hvarandra: rättvisa. Det är historiens talan, man här sökt och än vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
